Det här är del 6 i min genomgång av ämnet struktur. Den förra delen finns här. Läs alla delar här.
På 1400-talet i Japan skrev Zeami Motokiyo en serie texter om hur No-teatern skulle vara uppbyggd. Hans teori har senare kommit att kallas Jo-ha-kyū, vilket betyder ”början, avbrott, kvick”. Enligt Zeami skulle praktiskt taget allt, men framför allt drama, delas in i följande fem delar:
1. Kärlek – långsamt, lyckligt
2. Krigare och strider – högre tempo
3. Klimax – pathos och tragedi
4. Resa – ofta sång och dans
5. Snabbt slut – tillbaka till lyckligt tillstånd
Förutom No-teatern används de fem delarna också i jōruri- och kabuki-teater och har besläktad dramaturgi i japansk poesi.
Zeami (hans tagna efternamn) och hans dramaturgi har inte blivit särskilt känd i västerlandet och det var inte förrän under 1900-talet då bland annat Beckett och Brecht inspirerats av No-teatern som Zeamis indelning spreds i någon större omfattning utanför Japan.
Till skillnad från Aristoteles finns här inte något inre fel som orsakar intrigen, utan fokus ligger på två sidor som kämpar. Trots det går det inte att anklaga jo-ha-kyū för att vara ytlig.
Efter dessa utflykter utanför Europa återvänder vi snart med något så underligt som didaktisk fiktion. Återkom gärna.
Ett svar på “Zeami Motokiyo – Struktur del 6”
Kommentarer är stängda.