Världsbygge del 3: 7 olika typer av världar

Om man inte känner till hur stora möjligheterna är, är det lätt att man begränsar sig. Det är särskilt vanligt, skulle jag säga, närhelst man ska skapa en berättelsevärld. Därför ska vi kika på 7 olika världar, något som kommer göra det enklare för dig att hitta en värld som passar just ditt skrivande.

(I den här texten, liksom i mina andra, använder jag massor av förklarande länkar. Jag hoppas att du tar dig tid att besöka några av dem, för där finns mycket matnyttigt.)

Jag kommer i den här texten utgå ifrån fantasy, men jag vill klargöra att fantasy inte är ”min” genre — och att den heller inte behöver vara din. Det finns saker att lära sig av det här ändå. Orsaken att jag ändå beskriver det i termer av fantasy är att jag hämtat informationen från litteraturvetenskapliga skrifter om fantasy, men framför allt från min vän Ina Nes. Ett stort tack till henne för att jag fick låna hennes tankar.

1. Den immersiva berättelsen, high fantasy

Många berättelser utspelar sig helt och hållet inuti en enda värld, där samtliga rollfigurer befinner sig, och alltid har befunnit sig i den enda världen. Författaren försöker gestalta den världen så skickligt som möjligt. En del författare fokuserar på språket, medan andra lägger tyngdpunkten på att det ska vara korrekt och ytterligare andra på att det ska vara personligt.

I det som kallas high fantasy kan författaren hitta på helt och hållet egna sociala regler, mytologier, raser, etc för den här världen. Oftast är den övergripande regeln för den här världen att det ska vara konsekvent så fort reglerna har etablerats.

Man skulle kunna tro att det är här nästan all skönlitteratur utspelar sig, men som vi ska se utspelar sig skönlitteratur i värld nummer 2.

2. Den immersiva berättelsen, parallellvärld

En författare behöver inte nödvändigtvis hitta på en helt ny värld, utan kan utgå ifrån den existerande och ändra ett par saker. Hit hör både kontrafaktiska och alternativhistoriska berättelser. Fortfarande befinner sig alla rollfigurer sig inuti samma berättelseuniversum och känner inte till något annat.

Det här betyder att de allra flesta skönlitterära berättelser hamnar i den här kategorin, även om de inte innehåller något övernaturligt, eftersom hur mycket de än försöker vara realistiska, så blir det aldrig verkligheten. Några saker blir alltid ändrade.

Den här världen kan förstås innehålla lite olika platser, som huvudpersonerna kan resa emellan, men några större konstigheter uppstår inte i den här världen: här finns familjer, grannar och släkter som påminner mycket om huvudpersonernas egna.

3. Portalberättelsen, ”dit och tillbaka igen”

Som namnet antyder finns det i den här typen av berättelser åtminstone två världar med någon slags öppning emellan. Huvudpersonerna börjar i den ena, besöker den andra och återvänder sedan hem, förändrade av det som hänt. Eller så stannar de på den nya platsen.

Öppningar behöver inte vara portaler eller övernaturliga, utan kan egentligen vara vilka långa resor som helst, såväl verkliga som metaforiska. Det kan finnas flera portaler, som leder till olika ställen, eller envägsportaler, eller portaler som bara är öppna vid särskilda tillfällen.

I många verk genomförs någon form av resa till fjärran land, där huvudpersonerna får nya upplevelser och kunskaper. Då är det den här sortens världsbygge som avses.

4. Berättelsen om den gömda världen

De allra flesta rollfigurerna i den här typen av berättelse känner bara till sin egen värld, men ett fåtal får möjligheten att ta sig till en gömd värld som existerar bredvid den andra. Här skiljer sig mycket från den vanliga världen, men det behöver inte vara så att den ligger någon annanstans. Det kan till exempel vara så att utomjordingar eller superhjältar eller någon annan sorts varelser eller uppfinningar finns, men att de är okända för allmänheten.

Det här kan vara mycket kraftfullt i vanlig skönlitteratur, i och med att huvudpersonen för första gången egentligen förstår hur det står till med hemlösa, eller med tjänstefolk, eller med någon annan sorts människor som den aldrig ens tänkt på tidigare.

5. Den intrusiva berättelsen

Om det finns andra världar kan de som bor där också komma på besök i den ”vanliga” världen. Vanligen leder det till skräckartade upplevelser när besökarna visar sig vara annorlunda, men antingen lyckas huvudpersonerna besegra inkräktarna och köra bort dem eller så hittar de ett sätt att leva i endräkt.

Inom skönlitteratur är det lätt att det handlar om just skräckberättelser, men det kan lika gärna handla om krigande styrkor som invaderar eller varför inte flyktingar som tar sig till ”vårt” land?

6. Den liminala berättelsen

Liminala (från ”tröskel”) berättelser är genomtänkt otydliga, d.v.s. de utspelar sig på gränsen mellan två tillstånd eller världar, till exempel under en resa eller under en förvandling. Eftersom delar av den mänskliga existensen handlar om förändring och det kan vara skrämmande att inte stå på en stabil grund, blir den här typen av berättelser mellan världarna svåra att sätta etiketter på, men den kan bestå av rollfigurer som i sig själva är kombinationer av två motsatser eller befinna sig på mellan-platser. Här kan det exempelvis vara omöjligt att veta vilka regler som gäller, eftersom reglerna förändras.

Roadmovies och liknande berättelser är typiska inom det här världsbygget.

7. Mixade berättelser

Det går naturligtvis bra att kombinera dessa olika världsbyggen på flera sätt. Om du skriver en bokserie kan du skriva en bok i varje typ, men du kan också låta parallella linjer i samma bok utgå från olika världar. Fundera och fantisera tills du hittar något eget.

Källor

Varifrån har jag fått det här? Jag fick några av termerna och grundidén från min vän Ina Nes, som skrivit en masteruppsats med titeln ”Hjemmets sjel — Spatialitet og rom i fantasylitteraturen” (2019), som bland många andra källor hänvisar till Rhetorics of Fantasy av Farah Mendlesohn (2008), Stefan Ekmans Writing Worlds, Reading Landscapes (2010) och Brian Atteberys Stories Within Stories: Fantasy and the Remaking of Myth (2014). Jag har sedan funderat på egen hand, vilket betyder att det jag skriver ovan inte helt följer källorna.

Avslutning

Att välja värld kan göra det lättare att tänka på berättelsen, eller till och med inspirera till nya delar av berättelsen: resor, nya världar, andra världar som besöker den vanliga eller liknande.

Vill du ha hjälp med att hitta rätt värld för din berättelse, kontakta gärna mig.

Dolt förflutet av Thomas Karlsson och Lennart Guldbrandsson

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

På min blogg hittar du över 200 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Min senaste bok är Dolt förflutet som nominerades till Selma-priset.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *