Varför din bok kan bli refuserad (trots att den är jättebra)

Om du drömmer om att bli antagen av ett förlag, gör du naturligtvis ditt bästa för att din bok ska vara så bra den bara kan: Du skaffar en fantastisk idé, du gör rollfigurerna så intressanta du kan, du skriver en spännande intrig, du arbetar med språket och gestaltningen och du putsar på boken tills den är så bra den kan bli. Du tar hjälp av betaläsare och duktiga lektörer, och ser till att följa förlagets inskickningsregler. Det tar massor med tid, men du lägger den tiden på det, eftersom du inte har någon chans annars.

Och ändå kan du bli refuserad. Det känns inte rättvist. Men varför sker det?

(I den här texten, liksom mina andra skrivtips, finns det massor av praktiska länkar. Besök dem gärna.)

För en tid sedan skrev bokagenten Helen Lane en tråd på Twitter (sparad version) om ett antal orsaker till att hon tackar nej till bokmanus, som inte har någonting att göra med kvaliteten på manuset. Jag återger den tråden här, med hennes tillåtelse.

Men först en kommentar kring skillnaden mellan svensk och amerikansk bokutgivning: i Sverige skickar författare nästan alltid manus direkt till förlagen (som sedan kan lägga ut läsningen på externa lektörer). I USA däremot är det oerhört svårt/omöjligt/en snöbolls chans i helvetet att få ett förlagskontrakt utan en litterär agent. Förlagen där överlåter alltså mycket av gallringen åt agenterna. Men agenterna har också fler funktioner, såsom att komma med förslag på förbättringar baserat på sin erfarenhet av branschen, på samma sätt som förlagsredaktörer fungerar i Sverige.

Poängen i båda fallen är att det förekommer en gallring, och den gallringen ser ungefär likadan ut oavsett om det är förlag eller agent som genomför den.

Varför böcker blir refuserade [länk hit]

Så här ser Lanes lista över skäl att även bra böcker blir refuserade ut:

  • agenten [och i svensk kontext motsvaras det genomgående nedan av förlag] har redan en klient som skriver något liknande
  • agenten är osäker på till vilken redaktör den ska skicka manuset
  • agenten representerar inte den genren/åldersgruppen
  • agenten tar inte emot den genren
  • agenten lockas inte av den stilen (p.g.a. personlig smak)
  • agenten representerar den genren men tycker inte om just det ämnet

Lane menar att det finns fler skäl, men alla de där skälen var sådana hon kände just den dagen.

Men sedan kommer vi till en betydligt svårare fråga: finns det manus som är fullständigt briljanta, som Lane fortfarande refuserar? Och svaret är ja. Så här skriver hon i ett uppföljande blogginlägg:

”Sedan jag blev agent för några månader sedan har jag tackat nej till många briljanta böcker som jag visste behövde extra arbete men inte kunde bestämma mig för hur den skulle behöva fixas. Boken var fantastisk, och jag är säker på att den skulle antas av någon annan agent eller något annat förlag, men jag visste att jag inte var rätt agent för den. Och att då anta den skulle vara en otjänst till författaren, eftersom poängen med agenter är att göra böcker bättre. Snälla, tro mig när jag säger att det är djupt frustrerande att behöva refusera ett manus som jag tror skulle sälja och skulle kunna tjäna mycket pengar senare. För vem gillar inte tanken på att tjäna pengar?

Det som händer oftare är att jag verkligen gillade boken; jag skulle läsa den, tänker på den efteråt och skulle definitivt köpa en uppföljare om den fanns utgiven. Men när jag antar en bok, är det första jag gör att skriva ett redigeringsbrev. Den här processen är olika för alla agent, men så här jobbar jag: för att skriva det redigeringsbrevet läser jag boken 3 gånger på raken. Jag upprepar det. PÅ RAKEN. Hur många gånger har du gjort det, ens med en bok som du verkligen gillade? Och nu vet jag att massor av författare kommer poängtera att de har läst sina egna böcker åtminstone så många gånger. Jag har gjort det med mina egna. Men, och jag menar det här med den djupaste respekt, jag skulle poängtera tillbaka att det är väldigt annorlunda att göra med någon annans manus.

Medan jag genomför den här gigantiska genomläsningen, tänker jag på storyn även när jag inte aktivt läser den. Antecknar saker jag skulle fixa och förslag, och läser om mina vanligtvis långa redigeringsbrev tills jag praktiskt taget kan recitera dem ur minnet. Sedan skickar jag det till författaren och vi bokar in sessioner för att diskutera förändringarna, ibland med bara några dagars mellanrum. Efter det kommer jag prata med boken med min klient, läsa om kapitel som har blivit redigerade, tänka på det mellan diskussioner, och läsa om hela manuset gång på gång igen tills det är så perfekt som vi kan göra det. Sedan, efter flera månaders intensiva arbete med EN enda bok, måste jag fortfarande älska den så mycket att jag kan bli exalterad (verkligen exalterad) när jag pratar med förläggare, för att vilja hjälpa till att planera uppföljare, och för att starta den processen med nästa bok som författaren skriver.

Det finns hundratals böcker som jag älskar. Sorgligt nog, finns det väldigt få som jag älskar tillräckligt för att engagera mig i på det här sättet. Och det är här som personlig smak och de där fruktade påståendena dyker upp. Bara för att jag inte är en agent som älskar just den här boken så mycket, betyder det inte att det inte finns en annan agent som inte kommer göra det. Så när du får ett av de där svaren om att ”den var fantastisk, men inte rätt för mig”, hoppas jag att du tar det som den komplimang som det är tänkt att vara. Du har skrivit en fantastisk bok. Och den personen som KOMMER att älska den är värd att vänta på. För de vill att din bok ska lyckas lika mycket som du gör.”

Så långt agenten Lanes texter.

Med tanke på vad Lane skriver, har din bok verkligen vad som krävs? Är din bok så läsvärd, så många gånger? Det finns metoder för att göra en bok läsvärd flera gånger, såsom følelse och djup, men i slutänden behöver din bok något obestämbart och fantastiskt. Har din bok det?

Och vad händer om din bok inte har det?

Futurama sätter fingrarna på i avsnittet Time Keeps on Slippin’, när Bender vill bli en Harlem Globetrotter och ledaren för laget ställer en fråga till honom:

Du behöver ställa dig frågan om du är redo, och jag tror verkligen att du är redo. Att det tar tid, det gör det för de flesta. Men det är också värt det, om du tycker att det är värt det.

Så skriv den bästa bok du kan och se till så att den är färdig (d.v.s. ordentligt redigerad) innan du skickar in den. Och om du vill kan du också söka på vad agenter eller förlag söker efter.

Under tiden: vill du testa att bli refuserad? Här finns en tjänst för dig.

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och skrivcoach.

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och skrivcoach.

Jag ger gratis skrivtips, men du får gärna stödja mig på Patreon. Det betyder mer än du kan tro.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *