Utöka ditt ordförråd

Eller: ”En mångfald metoder att expandera din vokabulär”.

Ibland kan det säkert verka som att jag struntar i språket. Jag skriver så sällan om det, och har bland annat skrivit om att du antagligen inte behöver oroa dig för språket. Men språket är viktigt. Det är bara inte det enda författare behöver tänka på, utan något som blir viktigare senare i skrivprocessen, medan de flesta texter jag läser har problem tidigare i processen.

Finns det några skäl att utöka ditt ordförråd? Ja. Ditt skrivande blir mer stringent. Dina texter ger större variation. Läsarna uppskattar det. Skrivandet går lättare.

Finns det något sätt att utöka ditt ordförråd? Ja. Här kommer jag presentera över ett dussin.

(I den här texten, liksom i mina andra, använder jag massor av förklarande länkar. Jag hoppas att du tar dig tid att besöka några av dem, för där finns mycket matnyttigt.)

Shakespeare och Karlfeldt

Fridolin var cool som ett isberg. Men det är inte det bilden handlar om. Foto

Den stora fördelen med ett stort ordförråd är att man bättre kan anpassa vilka ord man använder, snarare än att vara utlämnad till att nyttja samma ord överallt. Det betyder att man kan få en större målgrupp, likt Fridolin i Erik Axel Karlfeldts dikt:

Men här dansar Fridolin!
Sen er son, han är stark, han är fin,
och han talar med bönder på böndernas sätt
men med lärde män på latin.

Ur ”Sång efter skördeanden

En av de saker som sägs göra att Shakespeare har blivit så långlivad, sägs vara att han har ett så stort ordförråd* och till och med uppfann över 400 ord. Kanske var det så att Shakespeare använde stora delar av sitt passiva ordförråd. Vänta här, passivt ordförråd?

Man brukar dela in ordförråd i de ord som man använder självmant (det aktiva ordförrådet) och de ord som man förstår betydelsen av (det passiva, eller receptiva ordförrådet). Det passiva ordförrådet är mycket större än det aktiva: omkring 5 000 ord i det aktiva mot 50 000 ord i det passiva. Liknelsen med ett isberg ligger inte långt borta. Som vuxen behöver man ungefär 50 000 ord för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar.

Att utöka sitt ordförråd är alltså antingen en fråga om lära sig fler ord till det passiva ordförrådet eller att börja använda fler ord i det aktiva ordförrådet. Låt oss ta dem i tur och ordning.

Del 1 – lär dig fler ord

När folk pratar om att utöka ordförrådet är det vanligen det här med att lära sig nya ord som kommer i fokus. Det är bland annat det som testas i högskoleprovet, Språktidningens kviss och andra tidningar. ”Vet du vad chimär och skråpuk betyder?”

Det får mig att tänka på en anekdot som jag inte lyckats spåra ursprunget till. Det var en lärare som stod inför hela skolan och höll en föreläsning. Han inledde föreläsningen med att uppmana eleverna att säga till om det var någonting de inte förstod, och pratade sedan i drygt tjugo minuter, så att inte eleverna skulle hinna bli för uttråkade. När de tjugo minuterna var slut frågade han om alla hade förstått allting och fick idel nickningar.

”Det var märkligt”, sa han. ”För under presentationen använde jag fem ord som jag hade hittat på själv.”

Man kan tänka sig att eleverna efter det blev lite mer pigga på att fråga om det var några ord de inte förstod.

Tekniker för att lära sig fler ord

För att lära sig nya ord finns det massor av tekniker. Här är mer än ett dussin:

En överdriven bild, naturligtvis. Bild

Del 2 – använd fler ord

Som jag redan har nämnt är det där med passivt ordförråd bara en del av det hela. De där teknikerna ovan spelar ingen roll om du inte faktiskt använder orden i dina texter.

Det här får mig att tänka på ett citat:

Never make fun of someone if they mispronounce a word. It means they learned it by reading.

Okänd

Jag misstänker att många författare har en rädsla för att använda ord fel, och att det gör att de istället använder ord som de är mer bekanta med. Ungefär som att vissa ord i det passiva ordförrådet används så sällan att det är svårt att veta hur orden uttalas. Hur säger du exempelvis jakaranda eller ådagalägga? I skrift kan det således vara mer bekvämt att skriva ett enklare ord.

Det här är delvis en kulturell fråga. Inom vissa språk förväntas det mer att man arbetar med synonymer eller ett stort urval av språk. På engelska är det vanligt att författare ersätter ord med stilistiska synonymer, som den här listan över ord för att gå eller listan över att titta. Även om det finns en sådan ansats inom svensk litteratur också, finns det samtidigt en oerhörd rädsla för att använda sig av för svåra ord eller ord som verkar gammalmodiga. Det tycker jag är synd. Våga sticka ut genom ett stort ordförråd. Använd lånord, gamla som nya.

Sedan beror det naturligtvis på vilken sorts bok du skriver, vilken genre den tillhör, vilket tempo den ska ha, och vilken stil du vill att den ska ha. Generellt sett — och här talar jag väldigt svepande — tenderar böcker där intrig och spektakel spelar stor roll ha färre olika ord och återanvända samma ord, medan böcker som fokuserar på relationer eller psykologi använder en bredare palett. Just därför finns det rum för förändring.

Ett exempel är min och Thomas Karlssons internationella thriller Dolt förflutet. Boken innehåller sammanlagt 126 657 ord fördelade på 12 988 olika ord och 10 035 meningar. 21 793 av de orden omfattade fler än sju bokstäver. LIX-värdet är 29.82. (De här siffrorna kommer från ett tillägg till min ordbehandlare som heter Linguist.) De tio vanligaste orden är:

  • och 3947
  • att 3591
  • det 2288
  • var 2219
  • på 2190
  • i 2088
  • som 1962
  • en 1867
  • hade 1720
  • de 1546

I listan över ord efter hur vanliga de är (ett dokument som blir 250 sidor långt) är de 138 sista sidorna ord som bara används en enda gång. De sista orden i den alfabetiska listan är:

  • övertalning 1
  • överträffa 1
  • övertyga 1
  • övertygade 1
  • övervaka 1
  • övervakningskameror 1
  • överviktig 1
  • övervägt 1
  • överväldigande 1
  • övningar 1

Gör gärna den här typen av lista (om inte annat för att det är lätt att hitta korrekturfel genom att titta igenom listan över ord som bara förekommer en gång). Kanske går det att hitta några ord som du använder oftare än de borde finnas med. Själv vet jag med mig att jag ofta använder ordet ”bra”. Det är enkelt och kräver inte mycket eftertanke. Just därför försöker jag hitta ersättningar till det. Slaggorden har jag också som mål att ta bort.

Tekniker för att använda fler ord

För att lära sig nya ord finns det färre specifika tekniker. Många av dem handlar om att vara modig och testa, skriva om, och testa ännu mer. Men det är inte så enkelt.

Men hur du kommer ihåg ord du lärt dig? Att bara minnas dem rakt upp och ner är inte det enklaste. Här är några tekniker för att få över delar av det passiva ordförrådet till det aktiva ordförrådet:

Därmed kommer den avslutande frågan: tror du att jag har använt mig av några termer i den här texten som jag bara har hittat på?


Fotnot

Enligt vissa är Shakespeares ordförråd inte exceptionellt, se exempel här och här. Men att han var påhittig står utom allt tvivel.

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

Dolt förflutet av Thomas Karlsson och Lennart Guldbrandsson

På min blogg hittar du över 200 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Min senaste bok är Dolt förflutet som nominerades till Selma-priset och finns som ljudbok, inläst av Tomas Norström, Bokus, Adlibris.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *