Eller: ”En mångfald metoder att expandera din vokabulär”.
Ibland kan det säkert verka som att jag struntar i språket. Jag skriver så sällan om det, och har bland annat skrivit om att du antagligen inte behöver oroa dig för språket. Men språket är viktigt. Det är bara inte det enda författare behöver tänka på, utan något som blir viktigare senare i skrivprocessen, medan de flesta texter jag läser har problem tidigare i processen.
Finns det några skäl att utöka ditt ordförråd? Ja. Ditt skrivande blir mer stringent. Dina texter ger större variation. Läsarna uppskattar det. Skrivandet går lättare.
Finns det något sätt att utöka ditt ordförråd? Ja. Här kommer jag presentera över ett dussin.
Shakespeare och Karlfeldt
Den stora fördelen med ett stort ordförråd är att man bättre kan anpassa vilka ord man använder, snarare än att vara utlämnad till att nyttja samma ord överallt. Det betyder att man kan få en större målgrupp, likt Fridolin i Erik Axel Karlfeldts dikt:
Men här dansar Fridolin!
Sen er son, han är stark, han är fin,
och han talar med bönder på böndernas sätt
men med lärde män på latin.
En av de saker som sägs göra att Shakespeare har blivit så långlivad, sägs vara att han har ett så stort ordförråd* och till och med uppfann över 400 ord. Kanske var det så att Shakespeare använde stora delar av sitt passiva ordförråd. Vänta här, passivt ordförråd?
Man brukar dela in ordförråd i de ord som man använder självmant (det aktiva ordförrådet) och de ord som man förstår betydelsen av (det passiva, eller receptiva ordförrådet). Det passiva ordförrådet är mycket större än det aktiva: omkring 5 000 ord i det aktiva mot 50 000 ord i det passiva. Liknelsen med ett isberg ligger inte långt borta. Som vuxen behöver man ungefär 50 000 ord för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar.
Att utöka sitt ordförråd är alltså antingen en fråga om lära sig fler ord till det passiva ordförrådet eller att börja använda fler ord i det aktiva ordförrådet. Låt oss ta dem i tur och ordning.
Del 1 – lär dig fler ord
När folk pratar om att utöka ordförrådet är det vanligen det här med att lära sig nya ord som kommer i fokus. Det är bland annat det som testas i högskoleprovet, Språktidningens kviss och andra tidningar. ”Vet du vad chimär och skråpuk betyder?”
Det får mig att tänka på en anekdot som jag inte lyckats spåra ursprunget till. Det var en lärare som stod inför hela skolan och höll en föreläsning. Han inledde föreläsningen med att uppmana eleverna att säga till om det var någonting de inte förstod, och pratade sedan i drygt tjugo minuter, så att inte eleverna skulle hinna bli för uttråkade. När de tjugo minuterna var slut frågade han om alla hade förstått allting och fick idel nickningar.
”Det var märkligt”, sa han. ”För under presentationen använde jag fem ord som jag hade hittat på själv.”
Man kan tänka sig att eleverna efter det blev lite mer pigga på att fråga om det var några ord de inte förstod.
Tekniker för att lära sig fler ord
För att lära sig nya ord finns det massor av tekniker. Här är mer än ett dussin:
- Slå upp ord du stöter på som du inte är 100 % säker på, till exempel på Svenska.se, Tyda, Ord.se eller Wiktionary
- Läs synonymordlistor eller listor över främmande ord
- Använd synonymordlistor när du skriver (till exempel Synonymer.se, Synonymer.cc eller Typkanske.se, eller de som är inbyggda i din ordbehandlare)
- Prenumerera på dagens ord — det finns inga bra tjänster för att prenumerera på svenska ord, men Svenska Akademiens Ordbok har dagens ord på sin webbplats. På engelska finns till exempel Merriam-Webster, Dictionary.com och New York Times
- Läs skönlitteratur. Det här är en av de mest effektiva metoderna. Och ja, både tecknade serier och TV-serier och filmer räknas in här. Gå gärna utanför din bekvämlighetszon och läs sådant du inte brukar läsa.
- Läs facklitteratur — eller varför inte lyssna på P1 eller gå in för långläsningar (och här) samt här och här?
- Lär dig andra språk. Det här får dig att fundera på ditt eget språk, men kan också få dig att inse varifrån ord kommer ifrån eller vilka ord som är släkt med andra.
- Lär dig etymologi, d.v.s. läran om varifrån ord kommer ifrån. Ovan nämnda Svenska Akademiens Ordbok har god koll på ordens ursprung, men jag använder själv ofta också Etymonline.com och Svensk etymologisk ordbok. Det finns många rotord, prefix och suffix som gör det lättare att förstå nya ord du stöter på.
- Ta hjälp av dialekter. Det finns många dialektord som kan ge inspiration.
- Lös korsord eller lek med språket på andra sätt. Alfapet (eller liknande), anagram eller andra ordspel finns det massor av på nätet.
- Lek Focus — det här var en lek som min mellanstadielärare lekte med oss (och som jag regerade på). Hon utgick utifrån ett uppslagsverk, sa en bokstav som orden började på, och läste därefter definitionerna, medan vår uppgift var att komma på vilket ord det syftar på.
- Lär dig valörer. Synonymer har delvis olika konnotationer, såsom hund och jycke. Kan du hitta ett högstatussätt att säga ”snygg”? Vad är det lediga sättet att uttrycka sig om man känner Stendahls syndrom?
- Undersök fackspråk. Snart sagt varje yrkesgrupp har egna termer. Vad skiljer exempelvis morfologi och morfologi från varandra? Och kan man bada i termer?
- Använd slang. Den kan du hitta på själv eller använda etablerad slang via exempelvis Slangopedia eller Leonis slanglexikon.
- Studera klichéer och idiom, till exempel lista över svenska ordspråk
- Uppfinn egna ord. Generellt sett skapas ord på några bestämda sätt: sammansättningar, adjektivisering, verbisering, nominalisering, ljudhärmning, nya funktioner för äldre ord, eller nykonstruktioner.
- Umgås med olika typer av människor, till exempel personer från olika platser, eller till och med med andra kön.
Del 2 – använd fler ord
Som jag redan har nämnt är det där med passivt ordförråd bara en del av det hela. De där teknikerna ovan spelar ingen roll om du inte faktiskt använder orden i dina texter.
Det här får mig att tänka på ett citat:
Never make fun of someone if they mispronounce a word. It means they learned it by reading.
Okänd
Jag misstänker att många författare har en rädsla för att använda ord fel, och att det gör att de istället använder ord som de är mer bekanta med. Ungefär som att vissa ord i det passiva ordförrådet används så sällan att det är svårt att veta hur orden uttalas. Hur säger du exempelvis jakaranda eller ådagalägga? I skrift kan det således vara mer bekvämt att skriva ett enklare ord.
Det här är delvis en kulturell fråga. Inom vissa språk förväntas det mer att man arbetar med synonymer eller ett stort urval av språk. På engelska är det vanligt att författare ersätter ord med stilistiska synonymer, som den här listan över ord för att gå eller listan över att titta. Även om det finns en sådan ansats inom svensk litteratur också, finns det samtidigt en oerhörd rädsla för att använda sig av för svåra ord eller ord som verkar gammalmodiga. Det tycker jag är synd. Våga sticka ut genom ett stort ordförråd. Använd lånord, gamla som nya.
Sedan beror det naturligtvis på vilken sorts bok du skriver, vilken genre den tillhör, vilket tempo den ska ha, och vilken stil du vill att den ska ha. Generellt sett — och här talar jag väldigt svepande — tenderar böcker där intrig och spektakel spelar stor roll ha färre olika ord och återanvända samma ord, medan böcker som fokuserar på relationer eller psykologi använder en bredare palett. Just därför finns det rum för förändring.
Ett exempel är min och Thomas Karlssons internationella thriller Dolt förflutet. Boken innehåller sammanlagt 126 657 ord fördelade på 12 988 olika ord och 10 035 meningar. 21 793 av de orden omfattade fler än sju bokstäver. LIX-värdet är 29.82. (De här siffrorna kommer från ett tillägg till min ordbehandlare som heter Linguist.) De tio vanligaste orden är:
- och 3947
- att 3591
- det 2288
- var 2219
- på 2190
- i 2088
- som 1962
- en 1867
- hade 1720
- de 1546
I listan över ord efter hur vanliga de är (ett dokument som blir 250 sidor långt) är de 138 sista sidorna ord som bara används en enda gång. De sista orden i den alfabetiska listan är:
- övertalning 1
- överträffa 1
- övertyga 1
- övertygade 1
- övervaka 1
- övervakningskameror 1
- överviktig 1
- övervägt 1
- överväldigande 1
- övningar 1
Gör gärna den här typen av lista (om inte annat för att det är lätt att hitta korrekturfel genom att titta igenom listan över ord som bara förekommer en gång). Kanske går det att hitta några ord som du använder oftare än de borde finnas med. Själv vet jag med mig att jag ofta använder ordet ”bra”. Det är enkelt och kräver inte mycket eftertanke. Just därför försöker jag hitta ersättningar till det. Slaggorden har jag också som mål att ta bort.
Tekniker för att använda fler ord
För att lära sig nya ord finns det färre specifika tekniker. Många av dem handlar om att vara modig och testa, skriva om, och testa ännu mer. Men det är inte så enkelt.
Men hur du kommer ihåg ord du lärt dig? Att bara minnas dem rakt upp och ner är inte det enklaste. Här är några tekniker för att få över delar av det passiva ordförrådet till det aktiva ordförrådet:
- Välj ord som är meningsfulla. Antagligen kommer du aldrig ha nytta av ord som handlar om någon obskyr hantverksteknik om du inte skriver om just det ämnet, men däremot kan du få stor glädje av ord som handlar om relationer eller personlig utveckling. (Eller vad du nu sysslar med.)
- Anteckna orden. Du kan ha en särskild bok eller ett dokument i datorn där du skriver ner ord du har lärt dig, eller ta för vana att anteckna orden i marginalen till dina vanliga anteckningsblock.
- Förklara orden samtidigt som du antecknar dem. Gissa utifrån kontexten eller ta reda på betydelsen. Skapa känslomässiga eller visuella associationer, så att du har en chans att komma ihåg betydelsen. Ju djupare du förstår orden, desto mer sannolikt är det att du kan använda dem. Det här kan vara svårare än du först tror.
- Påminn dig själv genom att läsa igenom de ord du har skrivit. Ju fler gånger du gör det här, desto tydligare blir ordet i minnet. Du går från “jag har sett ordet förut” till “jag har en känsla kring vad ordet betyder” till slutligen “jag vet precis vad ordet betyder”.
- Träna med flashcards. Skriv upp orden och repetera dem så att de kommer in i din dagliga rutin.
- Lägg in orden i dina texter, antingen som syltsnittar eller som egenskaper i ditt världsbygge. Stryk de ”säkra” orden och ersätt dem med ord du inte brukar använda.
- Se till så att andra läser texterna, så att du får feedback på om du har förstått begreppen korrekt. Be dem också stryka i dina texter, eller skriva om texten så att den blir bättre. Du kommer att bli förvånad över hur många egenheter dina texter får utan att du riktigt tänker på det.
- Erbjud dig att läsa andras texter, så att du får träna dig på texter som du inte har lika stor känslomässig koppling till.
Därmed kommer den avslutande frågan: tror du att jag har använt mig av några termer i den här texten som jag bara har hittat på?
Fotnot
Enligt vissa är Shakespeares ordförråd inte exceptionellt, se exempel här och här. Men att han var påhittig står utom allt tvivel.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 250 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. En av mina senaste böcker är Dolt förflutet som nominerades till Selma-priset och finns som ljudbok, inläst av Tomas Norström, på Bokus, Adlibris. Naturligtvis finns den också på Storytel, Bookbeat, Nextory och Biblio.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.