Typer av Følelse

Mysigt, va?

I förra inlägget berättade jag om min vän Ina och hennes letande efter Følelse, den magiska känsla som gör en berättelses universum levande och inbjudande, och ger dina rollfigurer en välbehövlig paus från all dramatik. Jag berättade också om vilken otrolig effekt sådana scener kan ha på en berättelse. Vill du veta hur man gör sådana scener? Häng med!

Nes-teori

Ina Nes, med mig, på Skriva 2017

Ina Nes, som är den som myntat namnet Følelse på det här fenomenet, har varit vänlig nog att ge mig lov att få presentera det här på Element X. Hon menar att Følelse, till mångt och mycket, handlar om känslan av att komma hem, på det mest positivt tänkbara sättet. Flera av typerna av Følelse nedan innehåller sådana drag. Och det finns flera genrer som kopplats samman med liknande koncept, såsom trivseldeckare/cozy crime och feelgood, men också mysrysare.

Men Ina menar inte att det enbart rör sig om mysighet. Man kan alltså inte bara slänga in något mysigt och hoppas att det ska fungera. Det krävs mer än så. Känslan av att komma hem innehåller ofta något paradoxalt: en undran om man fortfarande hör hemma där, slitningar, och komplexitet och djup. Det är dock inte så jobbigt att det tar över, och ofta ligger konflikterna vilande just i de här scenerna. Precis som det i nästan alla familjer finns tillfällen då man sluter fred och bara umgås, och kan vila i trygghet.

Jag skriver ”nästan alla”, eftersom det verkligen inte är något som finns överallt. I själva verket är den känslan av frid och lugn något något som många läsare saknar, och vill läsa mer om. På samma sätt som vissa människor vill ha adrenalin (spänningsromaner), och andra vill ha oxytocin (romantik), vill vissa läsare ha trygghet. Den psykologiska och sociala insikten att man behöver skildra de delarna också, gör Følelse till en av de mer djupsinniga skrivteorierna jag har läst om. Att skildra det kräver att man går in i de känslorna och situationerna.

Det är där de olika typerna av Følelse kommer in.

Typer av Følelse

1. Mat och dryck [länk hit]

Det är ingen slump att köket ibland kallas hemmets hjärta. Förbindelserna mellan att äta med någon och att vara sams är så starka att vi har orden ”kompanjon” och ”kumpan”, från ”(den person som man bryter) bröd med”. Om du vill bygga upp Følelsen med mat och dryck finns det flera metoder: låta en av rollfigurerna vara väldigt hungrig, att bjuda sin älskade på hemlagad mat för första gången, att upptäcka någon maträtt som man aldrig testat förut, eller se hur mat förändrar någon som tidigare verkat fientlig. Men testa gärna också att låta ätandet ske någon annanstans än i köket, såsom på picknick eller medan huvudpersonerna gömmer sig från någon. Här är också ett utmärkt tillfälle att ta fram de komiska bifigurerna.

Ett exempel:

”Medan Trollkarlen åt vågade sig alla lite närmare. En som äter pannkaka med sylt kan inte vara så förfärligt farlig. Man kan tala med honom.
– Smakslar det gottsla? frågade Tofslan.
– Ja tack, sa Trollkarlen. Jag har inte fått pannkaka på de sista åttifem åren!
Alla tyckte genast synd om honom och kom ännu närmare.” – Tove Jansson, Trollkarlens hatt

Djur framkallar känslor hos de flesta läsare.

2. Djur och väsen [länk hit]

Många familjer är inte kompletta utan husdjuren. Och de framkallar nästan alltid Følelse. Se bara på hur många som gillar att titta på videor av djur som gör tokiga eller söta saker. Det finns stora möjligheter för djur att erbjuda liv och rörelse i scenerna, men dessutom kan de tränga igenom de komplicerade känslorna hos de mänskliga rollfigurerna med sina ögonblickliga behov och infall.

Hundar och katter, etc, visar dessutom ofta upp likheter med deras ägare, eller hjälper till att presentera deras personlighet för läsaren. Glöm inte bort hur minnen av djur kan påverka rollfigurerna, eller hur deras sjukdomar eller andra omständigheter kan göra att rollfigurer blir påverkade av dem, som i den scen som har gett boken och filmen När lammen tystnar dess namn eller när huvudpersonen förlorar sin häst i ett träsk i Den oändliga historien.

På samma sätt kan också andra typer av väsen fungera, såsom drakar, fauner, utomjordingar, jättar och andra mytiska varelser.

Försök att göra det här stället rättvisa på kortare utrymme än ett par stycken.

3. Platser och föremål [länk hit]

Att beskriva de platser som berättelsen utspelar sig på kan göras alltifrån pliktskyldigt till med stor kärlek och passion. Här pratar vi nästan uteslutande om den senare typen: tid och utrymme och omsorg ägnas åt platserna. I många fall handlar det om ombonade, inbodda platser, snarare än nybyggen, sådant som är välbekant och hemtrevligt. Köket (se ovan), vardagsrummet med dess insuttna fåtöljer, det bekanta kvarteret med grannarna, eller hemorten. Platsen, oavsett om vi pratar om de enskilda rummen eller miljön i allmänhet, skildras som om den vore en av rollfigurerna. Det här betyder att platsen hjälper de till att spegla de andra rollfigurerna och deras känslor och personligheter. Det här betyder också att enbart sinnesintrycken av platserna inte brukar vara nog, utan här finns ofta något extra, som hjälper till att bygga upp dess historia eller stämningen som finns där; dess personlighet.

Samma sak gäller för de föremål som finns där, och som kanske används i berättelsen. De är rejäla, hållbara, väl valda, snarare än plastiga, och får rollfigurerna (och läsaren) att känna något, oavsett om det är förväntan som inför att öppna en julklapp eller glädjetårar som när man får precis rätt present av någon som känner en utan och innan. Just gåvor rymmer en enorm möjlighet till Følelse, så lägg gärna extra tid på att hitta rätt gåva i din berättelse. I idealfallet är det något som både speglar givaren och mottagaren, och har en dramatisk funktion som inte är helt tydlig för läsaren förrän senare.

Ett exempel:

”There were doors that wouldn’t open unless you asked politely, or tickled them in exactly the right place, and doors that weren’t really doors at all, but solid walls just pretending. It was also very hard to remember where everything was, because it all seemed to move around a lot.” – JK Rowling, Harry Potter and the Philosopher’s Stone

4. Väder och årstider [länk hit]

Vädret och årstiderna behöver inte vara något som man slänger in som en eftertanke, utan kan vara något som speglar rollfigurernas känslor, eller varför inte kontrasterar med dem. Eller så råkar de vara där, därför att de tillhör just den tidsperioden som berättelsen utspelar sig i.

Vädret och årstiderna kan också framkalla känslor hos rollfigurerna. Nederbörd, eller solsken, eller blåst finns i så många varianter att du kan få till oerhört många stämningar. Väder för också med sig olika praktiska reaktioner, från särskild utrustning till aktiviteter, såsom snöskottning och dränering. Men glöm inte heller att vädret är fint att titta på. Tänk exempelvis på hur höstlöven blir rödlila/bruna/gula och den första snön lägger sig som ett vitt puder, eller hur de första knopparna spricker om våren, eller friska, härliga dofter vid midsommar. Det här kan skapa minnen och nya typer av relationer.

Ett exempel:

”It was one of those perfect autumn days so common in stories and so rare in the real world. The weather was warm and dry, ideal for ripening a field of wheat or corn. On both sides of the road the trees were changing color. Tall poplars had gone a buttery yellow while the shrubby sumac encroaching on the road was tinged a violent red. Only the old oaks seemed reluctant to give up the summer, and their leaves remained an even mingling of gold and green.
Everything said, you couldn’t hope for a nicer day to have a half dozen ex-soldiers with hunting bows relieve you of everything you owned.” – Patrick Rothfuss, The name of the wind

5. Jul och andra högtider [länk hit]

Högtider förknippas nästan alltid med en förhöjd stämning, förväntan och lite extra ansträngningar för att hemmet ska bli städat och fint, maten ska bli god och alla ska bete sig — så naturligtvis går det aldrig som planerat, vilket också är en del av charmen.

Men de olika högtiderna för också med sig specifika traditioner, som skiljer sig lite från familj till familj, och dessutom förändras över tid. Bakar man på en särskild dag? Går man till kyrkan på juldagens morgon? Är det förbjudet att göra något? Alla de här traditionerna skapar å ena sidan trygghet och hopp, och å andra sidan uttråkning, besvikelse och behov av förnyelse. Rollfigurer hamnar på ena eller andra sidan, vilket skapar ett lagom stort drama, och sedan försoning.

Igenkänning, som i ”Mormor gråter” av Jonas Gardell, är visserligen en stor faktor här, men det handlar minst lika mycket om att skildra en smått idealiserad bild, till och med när man visar upp högtidernas komplicerade sidor. Det finns alltså stora poänger med att uppehålla sig vid de trevliga tillfällena, utan konflikter och komplikationer.

6. Fester, dans, kläder, guld och glitter [länk hit]

Att göra sig fin, oavsett orsak, är något som rymmer både positiva och negativa känslor: kommer mina ansträngningar att bli uppmärksammade? Kommer jag ha roligt? Kommer jag göra bort mig? De flesta av oss har blandade erfarenheter av festliga tillfällen, och även om det också rymmer många möjligheter till dramatik, finns det goda skäl att bara skildra festen som sådan. Gå in i känslorna dagar och veckor inför festen, minuterna innan, de första ögonblicken när rollfigurerna tar in det som händer och hur platsen är pyntad, tillfället när de förstår hur festen är upplagd, festens höjder och dalar, efterfesten, dagen efter och konsekvenserna av alla möten. Kombinationer mellan traditioner och nyskapande kan göra festen till en intressant sekvens.

Om du blandar in dans har du gott om tillfälle för närhet, romantik, nervositet, konkurrens, misstag, och glädje, och många andra känslor.

För att läsaren inte ska känna att det blir tråkigt kan du jobba mycket med känslolägen, men också låta intrigen ligga i bakgrunden genom att låta rollfigurerna ha någon slags borgfred medan de är fullt upptagna med festen.

Glöm inte heller de möjligheter som kläder bär på: förvandling från ful ankunge till svan, rollfiguren som aldrig haft så fina kläder förut, någon som missförstått vilken klädkod som gäller, de rollfigurer som råkat ta på sig likadana kläder, rollfiguren som råkar förstöra sin dräkt, etc.

7. Romantik [länk hit]

När det gäller positivt kodade känslor ligger kärlek, förälskelse och liknande högt upp på listan. Men det är lätt att fastna i de konflikter som finns runt kärleksparen: blygsel, osäkerhet (”ska de, ska de inte?”), triangeldraman, etc. I själva verket är det så lätt att många glömmer bort de verkligt romantiska bitarna: de långsamma promenaderna, stunderna på stränderna i solnedgången, flörtarna när de hoppas att ingen ser — och det här är såklart de dåliga exemplen, för romantik kräver att man hittar något nytt i de gamla scenerna, som skapar en URST som läsaren kan uppleva. En av mina käpphästar är att man som läsare också ska bli kär i huvudpersonens kärleksintresse, vilket betyder att dess personlighet och aktiviteter är viktiga, men också hur relationen mellan huvudpersonen och dess kärleksintresse presenteras. Trivs de i varandras närhet? Gör de varandra bekväma? Får de varandra att skratta? Och vilka presenter (se ovan) ger de varandra?

Ett exempel, från filmen Livet från den ljusa sidan, där den irriterande neurotikern Melvin Udall försöker förklara sin kärlek till servitrisen Carol Connelly:

”Melvin: Now, I got a real great compliment for you, and it’s true.
Carol: I’m so afraid you’re about to say something awful.
Melvin: Don’t be pessimistic, it’s not your style. Okay. Here I go. Clearly a mistake.
[shifts in his seat uncomfortably]
Melvin: I’ve got this, what, ailment? My doctor, a shrink that I used to go to all the time, he says that in fifty or sixty percent of the cases, a pill really helps. I hate pills. Very dangerous thing, pills. Hate. I’m using the word ”hate” here, about pills. Hate. My compliment is, that night when you came over and told me that you would never… all right, well, you were there, you know what you said. Well, my compliment to you is, the next morning, I started taking the pills.
Carol: I don’t quite get how that’s a compliment for me.
Melvin: You make me want to be a better man.
[pause]
Carol: [stunned] That’s maybe the best compliment of my life.”

8. Humor med Følelse [länk hit]

Satir, parodi och aggressiv humor finns det gott om, men det finns andra typer av humor som inte är lika konfrontativ, utan snarare hjälper till att skapa ett band mellan rollfigurerna och mellan rollfigurerna och läsaren. Den kan exempelvis bygga på språk, såsom livfulla metaforer, överraskande adjektiv, bokstavsrim, och sidokommentarer från berättaren. Att leka med språket är en av de första sorternas humor vi människor sysselsätter oss med, och det bygger på att vi känner oss trygga att experimentera och riskera att göra bort oss inför de människor vi umgås med.

Ett annat område för Følelse-humor är den sortens vänskapliga bus, gnabb och snabba repliker som sker mellan vänner och nära kollegor. Humorn är tätt ihopkopplad med rollfigurernas egenskaper, berättelsens universum eller den situation som råder för tillfället. Ibland missförstår de varandra med vilje, för att skapa en komisk poäng. Även här handlar det om humor som inte sårar rollfigurerna, även om den kanske punkterar deras höga självbild då och då, när någon är syrlig eller bitsk. Därför trillar de personer med störst självkänsla först.

Ytterligare ett område som lämpar sig för den här typen av humor är när världen är smått tokig: de fysiska lagarna inte gäller, reglerna är oklara, antagonisterna representerar en absurd version av den vanliga världen eller döda föremål får liv. Mindre missförstånd är också en bra källa för Følelse, som i de scener när två rollfigurer går förbi varandra utan att se varandra eller någonting viktigt råkar försvinna. Då blir huvudpersonerna normala och kan reagera som vi skulle ha gjort i samma situation.

En vändning i Følelsen

Återigen vill jag tacka Ina Nes för ”lånet” av begreppet Følelse och det här sättet att systematisera dem.

De här åtta kategorierna ovan kretsar alla kring hem och lugn, men det finns en helt annan sorts Følelse, och det är dem vi ska utforska nästa vecka. Jag hoppas att du återkommer då.

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

Dolt förflutet av Thomas Karlsson och Lennart Guldbrandsson

På min blogg hittar du över 250 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. En av mina senaste böcker är Dolt förflutet som nominerades till Selma-priset och finns som ljudbok, inläst av Tomas Norström, Bokus, Adlibris. Naturligtvis finns den också på Storytel, Bookbeat, Nextory och Biblio.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *