Ta fram bröllopsskylten!

Det här inlägget handlar inte om bröllop specifikt. Eller om skyltar heller, om man ska vara nogräknad. Men jag tänker alltid numera på det här fenomenet som ”ta fram bröllopsskylten”.

Jag kan förstå om det låter konstigt, så låt mig förklara, och den här gången ska jag inte bli så långrandig.

När tar man fram bröllopsskylten?

Som vid så många resor tog de med sig lite för mycket packning.

Jag började lägga märke till det här när jag lektörsläste för många år sedan, att de flesta texter innehåller antingen resor eller ceremonier eller båda och. På ett sätt är det förståeligt, för både resor och ceremonier är sånt som återkommer i människors liv.

Däri ligger också problemet. Vi vet hur de flesta resor och ceremonier går till. De flesta av dem är relativt händelselösa. Vi förväntar oss att personerna som åker i väg på sin semester kommer fram och sedan åker hem. Och vi tror att ungen som har sin skolavslutning får sjunga lite på skolgården eller i en samlingssal, får betyg och sedan har sommarlov.

Som läsare blir det alltså bara små detaljer som skiljer en 50-årsfest från en annan.

De detaljerna är sällan det läsarna är ute efter. De vill bli överraskade av att något oväntat händer.

Varför skriver jag då det här? Jo, för att nästan alla författare jag lektörsläser skildrar de här sakerna lika noggrant som alla andra saker de skriver om. De gestaltar när de borde referera, vilket gör att de sekvenserna blir längre än de borde bli. Jag har, utan att överdriva, läst manus där en helt vanlig födelsedagsfest* tar 30 sidor.

[* Detaljer ändrade för att skydda klienter. Men det hade kunnat vara en födelsedagsfest. Och det har varit många liknande saker genom åren.]

Ta fram bröllopsskylten

Jag skulle alltså kunna ersätta den sekvens som kommer med en skylt med texten: ”Standardbröllop närmaste 30 sidorna. Återkom efter det.” och hoppa över de 30 sidorna.

Förvånansvärt ofta skulle jag inte missa något om jag hade hoppat fram så långt i texten.

När jag läser att en resa eller en ceremoni är på gång i en text, säger jag därför till mig själv att det är dags att ta fram bröllopsskylten.

Hur gör du något åt det?

För dig som läser det här kanske det låter som att jag är bitter eller sur. Jag hoppas att jag inte är det. För jag vet hur svårt det är att skriva. Jag skriver själv och brottas med de här problemen. Frågan om vilka scener man ska hoppa över är oerhört komplex. Det är därför jag vänder mig mot alla regler som folk sätter upp.

Men, om jag ska ge några råd här är det tre saker jag skulle ta upp:

Den sista länken ovan går till en text som heter Element X. Det är efter den som hela den här bloggen är döpt. Så viktig anser jag den tanken är.

Julavslutning

Nästkommande veckor får du gärna läsa något av mina andra över 200 inlägg här. Jag har en deadline och återkommer med nya inlägg första onsdagen nästa år. Vi ses då!

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

Dolt förflutet av Thomas Karlsson och Lennart Guldbrandsson

På min blogg hittar du över 250 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. En av mina senaste böcker är Dolt förflutet som nominerades till Selma-priset och finns som ljudbok, inläst av Tomas Norström, Bokus, Adlibris. Naturligtvis finns den också på Storytel, Bookbeat, Nextory och Biblio.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *