I de flesta offentliga bibliotek är mer än hälften av böckerna fackböcker: biografier, uppslagsverk inom specialämnen, historiska översikter, och många andra genrer.
Men är det bara att vara expert på ett ämne för att skriva en riktigt bra fackbok? Nej. Verkligen inte.
Ibland kan expertkunskaper rentav vara ett problem.
Och det finns fler svårigheter än så…
Förutsättningar
Jag har alltid läst mycket facklitteratur, inom ett stort antal områden, och som lektör får jag också läsa många fackböcker i vardande. Dessutom har jag skrivit flera fackböcker, både själv och med andra. Med andra ord har jag en god överblick över vilka problem som finns med från idéstadiet, via förstaversionen till färdig bok.
För att spara utrymme och inte upprepa mig utgår jag här ifrån:
- du själv läser facklitteratur, eftersom det är svårt att skriva något som man inte läser själv
- att du kan ditt område och inte bara hittar på (det här är vanligare än man kan tro, och det är inte en förtroendeingivande insikt att författaren kan mindre om ett ämne än man själv kan)
- att du kan skriva på normal vuxennivå, du kan skriva på ett ”fackspråkligt sätt” och kanske till och med vill att det ska finnas lite snygga formuleringar ibland
- du har tillräckligt med tålamod för att orka skriva en hel bok
- att du vet hur man gör med de praktiska sakerna kring att skriva en bok
Med dem ur vägen kör vi igång.
1. Du tror att du är den första som skriver om det här ämnet
(Länk hit)
Jag menar inte att du bokstavligen tror att du är den första som skriver om Ivar Kreuger eller hur man blir lycklig, utan att du inte låtsas om de andra böckerna i din text. Du behöver inte göra en litteraturöversikt i början för att visa att du har gjort din research, men du kan i alla fall visa lite ödmjukhet. Om du har gjort ditt jobb, vet du att det är svårt att komma på något verkligt nytt.
Medan du beskriver det nya i din bok kan du också förklara varför någon skulle läsa just din bok.
2. Ja, vi har hört det förut
(Länk hit)
Ett gammalt talesätt inom uppsatsskrivande är: ”Säg vad du ska säga. 2. Säg det. 3. Säg vad du har sagt.” De här upprepningarna fungerar i uppsatser, som har en rätt speciell form (de som läser lägger stort fokus på om det du skriver går att lita på genom att granska dina M&M). Men i böcker är det mycket bättre att vara försiktig med att tråka ut sin läsare. Om du ska ta upp samma sak flera gånger, se till så att varje gång ger något nytt.
3. Återanvändning
(Länk hit)
”Visste du att du bara använder 10 % av din hjärna?” Varianter av den frågan har jag läst i säkert ett dussin böcker genom åren. Här syftar jag inte på att det är ett falskt påstående, även om det råkar vara det, utan på att det är ett påstående som förekommer i bok efter bok. Det finns ett antal sådana fakta och anekdoter som gör gästinhopp i bok efter bok, och som därför förlorar i kraft. Undvik sådana fakta och anekdoter så mycket du kan.
4. Du pressar in allt i ett kronologiskt berättande
(Länk hit)
Alla typer av texter passar inte i ett strikt kronologiskt berättande. Här är det lätt att tro att motsatsen betyder att man hoppar hur som helst, men det finns åtminstone 16 strukturer till att använda sig av när man skriver facklitteratur. Du kan exempelvis använda dig av fallstudier, myter och missförstånd eller rumsliga sätt att berätta.
5. Du har för lite material
(Länk hit)
Det är lätt att tro att det räcker med att skriva ner det man redan kan. Man måste helt enkelt göra research. Skälet är enkelt. Även om du kan mer än alla dina vänner om hur industrialismen startade (och det är mycket möjligt att du gör) så är det ändå inte tillräckligt för att fylla en bok.
De allra flesta som skriver sin första bok har ungefär fem-åtta idéer eller kanske ännu färre, och tror att det ska räcka. I själva verket behövs det mycket mer. Tänk själv, en normal bok på säg 200 sidor går loss på omkring 2-400.000 tecken. Om vi är generösa och säger att du har tio idéer, blir det antingen 40.000 tecken per idé eller en idé var 20:e sida. Resultatet är att det blir pladdrigt. För att undvika det bör du se till att du har närmare 30 bärande idéer och ett ännu större antal mindre fakta.
Mitt tips för att klara det är nästan alltid att man börjar med att göra innehållsförteckningen och bestämmer vilka delar som behöver vara med för att läsaren ska bli tillfredsställd. Därefter kan du se hur du kan överträffa det.
6. Du glömmer bort konflikten
(Länk hit)
De flesta tänker nog på konflikt som något som enbart finns i skönlitteratur och dramatik. Det är också så det oftast beskrivs, inklusive av mig. Men även i facklitteratur är konflikt en nödvändig ingrediens. Du kan exempelvis beskriva hur två uppfinnare tävlar om att hinna först, eller om hur många som missförstår något viktigt, eller hur den person du beskriver blir anfallen av någon. Det viktiga är att konflikt inte nödvändigtvis handlar om gräl, utan lika gärna kan handla om spänning eller risk.
Tillbaka till innehållsförteckningen.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 250 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Jag gillar samarbeten och har bland annat skrivit fyra böcker tillsammans med Kim M. Kimselius och Kristina Svensson: om författares vanliga misstag, om hur man livnär sig på kreativa yrken, om hur man samarbetar och om hur man skriver biografier.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.