Alla vet hur det är att vara rädd, samtidigt som rädslan är väldigt personlig. Känslor knyter ihop oss, samtidigt som de får rollfigurer, scener och berättelser att kännas unika.
I själva verket är känslor ett av det viktigaste verktygen en författare har. I tre artiklar kommer jag därför visa hur du kan använda känslor i dina texter.
(I den här texten, liksom mina andra skrivtips, finns det massor av praktiska länkar. Besök dem gärna.)
Hur fungerar känslor? [länk hit]
Vet du hur känslor fungerar?
Det här är inte en så nedlåtande fråga som det möjligen kan verka. Tvärtom finns det oerhört många som har svårt att läsa andras känslor, känner sig osäkra på sina egna känslor, och har svårt att förklara för andra om sina känslor. Det finns många orsaker till att det här med känslor ska bli ett stort frågetecken.
Och även om du inte personligen har problem med känslor, lovar jag att de här tre artiklarna kommer att vara värda din tid.
[Jag ska tillägga att jag inte forskar inom det här området, utan bara presenterar det här övergripande. Jag tar därför tacksam emot rättelser och förtydliganden.]
Till att börja med: Vissa människor är sura och andra är soliga och ytterligare andra är arga, d.v.s. de har lättare för att känna särskilda känslor. För författare är sådana indelningar i personligheter (från de fyra vätskorna till Myers-Briggs typer) praktiska när man ska kombinera rollfigurer, men här låter vi dem vara och håller oss till känslor, d.v.s. övergående psykologiska upplevelser.
Jag kommer inte gå in så djupt på de olika teorierna om hur känslor skapas. Det är svårt nog att bara göra en lista över vilka känslor som finns (vi kommer dit snart). Men en vanlig förklaringsmodell är att känslor formas så här:
- Stimuli, till exempel att en orm dyker upp
- Fysiologiska reaktioner, såsom förhöjd puls
- Hjärnan tolkar det som en känsla, i det här fallet rädsla
Forskarna är inte riktigt eniga om i vilken ordning 2:an och 3:an kommer, eller om de eventuellt är en del av en mer komplex process där 2:an och 3:an kontinuerligt påverkar varandra. Oavsett vilken ordning de kommer i är det ett tips till författare att hålla de här tre delarna i åtanke, för vi återkommer till dem i del 3 av serien.
Starka känslor [länk hit]
I de flesta listor över känslor som jag har sett finns det någon slags reservation om att de olika känslorna finns i olika styrkor. Irritation och raseri räknas därför som samma grundkänsla, nämligen ilska, även om de flesta människor kan se skillnad på dem.
Känslor är som sagt övergående. Även de starkaste känslor passerar efter några minuter. Det betyder att de, som starkast, ser ut så här:
Det går alltså inte att vara starkt känslosam särskilt länge. Jag har sett siffror på någon minut för de övre nivåerna i grafen. I vissa fall kan ett nytt stimuli göra så att kurvan neråt avbryts och svänger uppåt igen, en eller flera gånger.
Den här grafen återkommer vi också till i del 2 av serien.
Hur många känslor finns? [länk hit]
Det finns många listor på känslor. Här är en. Här en annan. Här en tredje. Här en fjärde.
Men det finns ett par stora forskare som har studerat känslor och försökt att klassificera dem.
De sex grundläggande känslorna [länk hit]
Paul Ekman presenterade på 1970-talet sex grundkänslor: ilska, avsky, avsmak, rädsla, glädje, vemod och förvåning.
Om du tycker att du känner igen dem beror det kanske på att du har sett filmen Insidan ut, där vi får följa några känslor inuti en flicka: glädje, vemod, rädsla, ilska och avsky (som tillsammans råkar ut för saker som förvånar dem). Paul Ekman var en av konsulterna bakom filmen.
Senare har Ekman och hans lärjungar hittat fler känslor som de menar är grundläggande känslor: munterhet, bävan, belåtenhet, lust, genans, smärta, lättnad och sympati. Men även tristess, förvirring, intresse, stolthet, skam, förakt och triumf.
Alla de här känslorna är sådana som känns igen universellt, även i folkslag som inte ”utsatts” för västerländsk kultur.
Känslohjulet [länk hit]
En annan forskare, Robert Plutchik, presenterade på 1980-talet känslohjulet, där åtta grundläggande känslor är baserade på fyra motsatspar: glädje – vemod, ilska – rädsla, tillit – avsmak, samt överraskning – förväntan. Dessa åtta kan förstärkas eller försvagas (se ovan) så här:
Men de åtta grundkänslorna kan också kombineras för att få mer komplexa känslor. Den här bilden kan verka krånglig i början, men om du tittar närmare på de åtta färgglada bollarna med känslor i, ser du att för varje känsla finns fyra länkar till andra känslor. Tillsammans skapar de 56 känslor, som sedan kan varieras i flera olika styrkor.
(Jämför också de olika försvarsmekanismerna, som jag presenterar här, och skillnaden mellan behov och önskningar.)
På 2010-talet kom forskarna Cowen och Keltner med en ytterligare lista, där de identifierade 27 känslor: beundran, tillbedjan, estetisk uppskattning, nöje, ilska, ångest, bävan, tafatthet, tristess, lugn, förvirring, begär, avsky, empatisk smärta, spänning, rädsla, fasa, intresse, glädje, nostalgi, lättnad, romantik, vemod, tillfredsställelse, sexuell lust, överraskning och känslan av under.
Det här är bara några av de känslor som finns. Men att kartlägga känslorna är bara början.
Vad ska du ha de här känslorna till?
Jag förstår att det här kan verka teoretiskt, men vi kommer använda den här grunden för att komma in på mer praktiska lärdomar för dig som författare. Tills dess hoppas jag att du använder de här känslolistorna som en påminnelse om att du är en känslosam person. Du har antagligen upplevt alla de här känslorna, så varför ska dina rollfigurer ha ett tråkigare liv?
Men det finns en djupare poäng också: eftersom du har upplevt de här känslorna, då har du en fantastisk grund för att fördjupa dina rollfigurer, dina scener och dina berättelser. Sätt fart, så får du veta några av de vanligaste misstagen författare gör med känslor i nästa artikel.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 250 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Jag gillar samarbeten och har bland annat skrivit fyra böcker tillsammans med Kim M. Kimselius och Kristina Svensson: om författares vanliga misstag, om hur man livnär sig på kreativa yrken, om hur man samarbetar och om hur man skriver biografier.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.