När planen slår fel

Det finns inte många berättarverktyg som är lika kraftfulla som ”när planen slår fel”. Det verktyget finns där uppe med MacGuffins, planteringar, intrigkuponger, dörr nr 3, och att flytta antagonisten, d.v.s. gräddan av intrigverktygen.

När planen slår fel går att använda i alla typer av berättelser, flera gånger i samma berättelse, och nästan alltid med stor effekt.

Så varför använder du inte det verktyget?

(I den här texten, liksom mina andra skrivtips, finns det massor av praktiska länkar. Besök dem gärna.)

Två exempel på när planen slår fel [länk hit]

När planen slår fel är alltså både vanligt och kraftfullt, men för att det ska bli tydligt kan det vara bra med några exempel:

1) Låt säga att du skriver en feelgoodroman om Rut som letar efter sin försvunna mormor, som visar sig vara kidnappad av hennes ungdomskärlek. Rut skrapar ihop lösensumman (som ungdomskärleken hade tänkt ha som grundplåt för deras framtida liv på Bahamas), och här kommer när planen slår fel-delen: lösensumman stjäls av några ungar, och nu tvingas både Rut och ungdomskärleken försöka lura av ungarna pengarna.

2) Om du istället skriver en thriller där Marina och Tommy fastnar i en grotta tillsammans med ett monster som kan spåra dem på lukten, och de täcker sig med illaluktande lera och lyckas undkomma monstret, då kan när planen slår fel-delen vara att leran drar till sig aggressiva myror som anfaller Tommy, så att han dör.

Hur ”när planen slår fel” fungerar [länk hit]

I båda fallen utgörs det här verktyget alltså av följande delar:

  • en utmaning
  • en plan
  • en lucka i planen
  • en ny utmaning utöver den ursprungliga

Därefter behöver protagonisterna hitta en annan lösning på utmaningen.

I många fall behöver protagonisterna flera försök på sig att hitta rätt lösning, men de behöver trots det tro på att just den här gången ska bli den gång när de lyckas. Ofta beror misslyckandet inte på klantighet eller dumhet, utan på att de inte känner till alla fakta eller att någon annan råkar dyka upp och ställer till det.

Till slut har de avverkat alla rimliga lösningar och tvingas ta till mer desperata åtgärder.

Varför ”när planen slår fel” fungerar [länk hit]

Det finns flera orsaker till att det här verktyget fungerar så bra i berättelser:

När det gäller det sistnämnda, överlämnar jag ordet till The Joker i filmen The Dark Knight:

Vet du vad jag har lagt märke till? Ingen får panik när saker går ”enligt plan”. Även om planen är fruktansvärd! Om jag skulle berätta för media att en gängmedlem skulle bli skjuten eller att en lastbil full med soldater skulle sprängas, då får ingen panik, eftersom det är ”en del av planen”. Men när jag säger att en ynklig liten borgmästare ska dö, ja, då tappar alla förståndet fullständigt. Introducera lite anarki. Ställ den etablerade ordningen på ända, och då blir allt kaos. Jag skapar kaos. Och vet du en sak om kaos? Det är rättvist!

Att skaka om läsaren med oförutsägbarhet och få hen att ifrågasätta saker kan vara ett väldigt effektivt sätt att ta berättelsen till nästa nivå.

Varför ”när planen slår fel” verkligen fungerar [länk hit]

Men det är alltför lätt att fastna i intrigen, och det finns andra orsaker till att när planen slår fel fungerar och gör berättelsen mer läsvärd. Jag vill fokusera på rollfigurerna här. Verktyget ”när planen slår fel” hjälper till att fördjupa rollfigurerna på åtminstone två sätt:

1) Det är ett sätt att utveckla rollfigurerna. Genom att möta dessa hinder tvingas rollfigurerna att hitta ett nytt sätt att tänka och agera. Framför allt få bort protagonisternas naivitet kring hur saker och ting fungerar. Som författaren Chris Stewart skrev:

Felet ligger inte i planen, utan i vår egen svaghet. Planen utlovar så mycket!

Glöm inte att de flesta rollfigurer inte vill utvecklas, eftersom de har så mycket investerat i vem de är.

2) Det klär av protagonisterna och visar vilka de är, innerst inne. Som man brukar säga: ”I nöden prövas vännen”. Samma gäller för rollfigurer.

Låt mig ge ett exempel: I TV-serien Scrubs följer vi den nye läkaren JD. I avsnitt 7 (My Super Ego) möter JD en annan läkare som verkar vara en bättre version av honom själv. Den här läkaren, Nick, stöter på en patient som har eksem, och Nick kommenterar det med ett soligt: ”Inga problem. Ge honom Prednisone och Benadryl.” JD å andra sidan kämpar med sin patient. Senare förvärras Nicks patients tillstånd och han kräks upprepade gånger. Nicks svar: ”Inga problem. Ge honom bara Zofran och en 20 ml per kilo bolus med saltlösning.” JD fortsätter att ha problem med sin patient och känner sig plågad. Nästa gång har Nicks patient feber och hosta. ”Inga problem. Bara ge honom 1 gram Ceftazidime intravenöst.” Då frågar en av JD:s kollegor hur Nick kan vara så optimistisk. Nick svarar: ”Jag antar att jag inte släpper in det dåliga, du vet. Försöker att inte bli överväldigad.” Men en stund senare får Nick veta att hans patients blododlingar inte är bra och att han är illa däran. Nick ser bekymrad ut, säger: ”Inga problem” och går därifrån med sänkt huvud. Senare ser JD Nick helt förstörd eftersom patienten kommer dö och inget fungerar. Han säger att han inte klarar det längre och att han slutar som läkare, något som chockar JD, som trodde att Nick var mentalt starkare än honom. (Transkription av avsnittet här.)

Poängen är att vad som händer när de här planerna planerna inte fungerar, säger väldigt mycket om rollfiguren. Blir den ledsen, arg, uppgiven, hämndlysten, besatt, etc?

Avslutning

Att använda sig av ”när planen slår fel” är utmanande på många sätt. Inte minst är det ett sätt att erkänna att man har fel, och om man som författare identifierar sig med sina protagonister kan det kännas som att man måste erkänna sina brister.

Och det är precis det som är kärnan.

Genom att författaren avslöjar sina fel kommer läsaren kunna känna igen sig lättare än om hen bara tar upp de fina, friska, hälsosamma sidorna av sig själv. På sikt blir det också enklare för läsaren att erkänna sina fel. Det är första steget till förändring.

Och nästa vecka ska vi se hur man gör det här i praktiken. Välkommen åter då.

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och skrivcoach.

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och skrivcoach.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.