Kishōtenketsu – Struktur del 5

Det här är del 5 i min genomgång av ämnet struktur. Den förra delen finns här. Läs alla delar här.

Utanför Europa har det utvecklats flera andra sätt att lägga upp historier. Det kan vara svårt att få tag på information om dem, men här kommer en presentation av ett sådant system.

Allra senast omkring på 800-talet började japanska och kinesiska poeter med en konfliktfri struktur som kallas Kishōtenketsu. Den bygger på fyra delar:

1. Ki – etablering av ämne, plats, rollfigur och annat som är viktigt för förståelsen

2. Shō – utveckling och fortsättning av intrig och exposition

3. Ten – vändning eller ämnesbyte, klimax, ofta något oförklarligt eller non sequitur

4. Ketsu – elementen i tredje delen kontrasteras eller sammanställs med de tidigare elementen, ofta utan ge något enkelt svar

Än idag används samma dramatiska struktur, exempelvis i viss sorters manga, men det presenteras ibland som ett alternativ till västvärldens konfrontationsinriktade strukturteorier. Vad betyder det? Jo, man ser intrig som en serie händelser som knyts samman av orsak och verkan, snarare än som en kamp mellan två oppositionella krafter. Det betyder inte att Kishōtenketsu inte kan handla om konflikt, bara att intrigens struktur inte kretsar kring konflikt. Istället är huvudsaken överraskningen i steg 3, som verkar ologisk, men som kan få sin förklaring i steg 4. Med hjälp av steg 4 kan läsaren plötsligt tolka om steg 1-2 och även steg 3. Det är alltså mer inriktat på överraskning.

Hur utbredd Kishōtenketsu är i samtida västerländsk litteratur finns ganska lite information om. Troligen är det en struktur som kommer att inspirera allt fler ju mer mangaberättandet tränger in i andra sorters berättande. Dock finns det sådana som hävdar att filmer som Inception lånat Kishōtenketsu-strukturen.

Som författare kan man lära sig mycket av den här strukturen, där ett oväntat element kan ge en helt ny vinkel på en situation.

Precis som de som förordar aristotelisk dramaturgi, menar Kishōtenketsu-förespråkare att man kan/bör använda den strukturen på alla nivåer i texten, från disposition till meningsbyggnad.

Även nästa gång kommer vi att resa tillbaka till Japans sätt att berätta. Återkom gärna.

Ett svar på ”Kishōtenketsu – Struktur del 5

Kommentarer är stängda.