Grovt sett finns det två typer av intriger, nämligen inre och yttre intriger. Här tänkte jag beskriva vad de är. Med hjälp av den kunskapen kommer du lättare kunna skriva effektiva intriger för olika typer av berättelser.
På lördag den 16 maj 2020 kommer jag hålla en presentation om oumbärliga intrigverktyg på Digitala skrivkonferens (biljett krävs, men det är ett mycket spännande program). Då kommer jag prata mer om inre och yttre intriger.
Likheterna
Både inre och yttre intriger handlar om hur det som händer i berättelsen hänger ihop. Kopplingen är ett av de bästa sätten att ge berättelsen framåtrörelse.
Antingen kan kopplingen vara kronologisk (orsak-verkan, som är det vanliga) eller tematisk (liknande saker hamnar bredvid varandra).
Poängen är att en sak leder till en annan, ofta så att de bildar en kedja av händelser, och i idealfallet ska den händelsekedjan verka naturlig eller åtminstone trovärdig.
Detta gestaltas genom rollfigurer som agerar i konflikt med varandra, oavsett om de rollfigurerna är människor, djur, odjur, leksaker, robotar, utomjordingar, zombies eller något annat.
Skillnaderna
Den stora skillnaden mellan yttre och inre intriger är vad de handlar om.
Yttre intriger handlar om saker och andra grupper där relationen framför allt är på avstånd så att man inte ser detaljerna hos dem.
Inre intriger handlar om människor och relationer.
Det finns inga vattentäta skott mellan de här. Tvärtom påverkar de ofta varandra.
Ett snabbt exempel kan illustrera saken:
Ett par köper en bil och upptäcker att det finns flera intresserade som är ute efter just den här bilen.
Det här är den yttre intrigen. Det handlar om en bil, ett bilköp och folk från andra grupper.
En inre intrig kan vara att det är mannen i paret som vill köpa bilen, medan kvinnan är emot köpet. Då blir relationen och psykologin i fokus. Bilköpet är bara ett exempel på en trigger.
Nästan alltid påverkar den inre och yttre intrigen varandra. Beslutet att ge sig in i bilköpet påverkar relationen, och relationen kan bli en faktor i den följande jakten på bilen.
Yttre intriger
De flesta romaner, filmer och TV-serier marknadsförs med den yttre intrigen. Här finns nämligen det spektakulära: resor till fantastiska platser, romantiska eller fantasieggande föremål, överlåtelser av ägarskap, upptäckter, tillverkning/destruktion och ny, överraskande information. Skattjakter, fysiska bråk, katastrofer, övernaturliga väsen, monster och liknande är sånt som går lätt att marknadsföra, fotografera och beskriva.
Berättelser som enbart innehåller yttre intriger blir dock plastiga, opersonliga och otillfredsställande: explosioner och prylar. Det är mest sånt här som beskrivs i olika strukturmodeller, såsom Hjältens resa. Undantag finns dock, något jag går in mer på i Författarens strukturbok.
Inre intriger
De inre intrigerna är svårare att sätta fingret på, eftersom de inte består av något fysiskt. Det är istället sådana saker som psykologi (inklusive minnen), relationer, stämningar, argument, önskemål, motivation, planer och utveckling. Hit tillhör släktfejder, romantik, coming of age-berättelser, historier om att bryta sig loss ur missbruk och liknande.
Berättelser som enbart innehåller inre intriger blir dock stillastående, kontextlösa och otillfredsställande: prat och tankar. Vissa dramatiker arbetar mycket fortfarande med det här, enligt mönster från Ibsen och Archer, mest baserat på teaterns inneboende begränsningar. Men det finns många romaner som också försöker det här, och misslyckas, antingen för att de inte gräver tillräckligt djupt i psykologin eller för att läsarna vill ha någon yttre handling också. En som skrivit förtjänstfullt om den här typen av intrig är Lajos Egri.
Båda behövs
Min poäng är att både inre och yttre intriger behövs, och att de behövs vävas ihop för att berättelser ska bli tillfredsställande. Exempelvis kan man använda rollfigurernas behov för att pusha den yttre intrigen framåt (eller hålla den tillbaka), eller låta rollfigurerna få mardrömmar av det som hänt i den yttre intrigen.
Alla författare lägger inte lika stor vikt vid bägge typerna. I själva verket är det en av grundpelarna i indelningen i genrer. Action och äventyrsberättelser försakar inre intriger och betonar den yttre, medan dramer och såpoperor fokuserar på de inre intrigerna.
I mitt skrivande har jag mycket lättare att hitta på inre intriger, eftersom jag gillar att se hur rollfigurer förvandlas och tänker mycket på rollfigurernas psykologi. Det är något jag ser och hör till vardags. Men jag har flera vänner som är utmärkta på att kläcka ur sig yttre intriger. Inte bara så att de hittar många idéer, utan att de hittar idéer till yttre intriger som lockar till läsning. Jag kan inte riktigt förstå hur de lyckas hitta på dem till synes utan ansträngning, men jag vet också att vissa av dem kämpar mycket med att få till rollfigurerna och de inre intrigerna. Det finns de som är skickliga på båda delar, men jag tror att de är sällsynta. Hur fungerar du och var ligger dina styrkor? Kommentera nedan.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 250 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Jag gillar samarbeten och har bland annat skrivit fyra böcker tillsammans med Kim M. Kimselius och Kristina Svensson: om författares vanliga misstag, om hur man livnär sig på kreativa yrken, om hur man samarbetar och om hur man skriver biografier.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.