Det verkar som att jag har lyckats. Jag har fått dig att läsa vidare… Förhoppningsvis har du också börjat lära dig vad som får andra att läsa vidare.
Då är det dags att jag ger dig något riktigt tungt. Vi pratar svåra dilemman, grymma attacker och grava missförstånd.
Hur ska det gå?
De flesta av frågorna jag presenterade förra gången handlade om en och samma sak, fast ur olika synvinklar, nämligen ”hur ska det gå?”. Den frågan är central för att få läsaren att läsa vidare.
Men låt oss kombinera den frågan med de olika typerna av konflikt som finns, så får vi ytterligare ett par viktiga möjliga sätt att locka till vidare läsning.
Och när vi sedan lägger till att varje typ av konflikt går att dela in i inre och yttre intriger har vi massor av möjligheter. (Läs gärna den artikeln om något är oklart här.)

Dra ut på det
Innan jag kommer till konflikterna vill jag bara poängtera att de flesta berättelser mår bättre av att du som författare väntar med att lösa konflikten tills du har utforskat den ordentligt. Efter lösningen finns det nämligen mindre mening för läsaren att hänga kvar, men under tiden är det svårt för läsaren att lägga ifrån sig den.
Ofta går det att dra ut på konflikten genom att:
- upprepa flera liknande saker, till exempel genom att låta rollfigurernas konflikt byta arena
- dela upp konflikten så att det är flera personer involverade
- presentera ett falskt slut
- motivera de olika rollfigurerna bättre
Sammandrabbningar

I sammandrabbningskonflikter kan du låta kontrahenterna gå flera ronder. Inre sammandrabbningar är nästan alltid gräl, där två personer försöker övertala/överrösta varandra, men de kan också vara förolämpningar, eller varför inte försöka bjuda över varandra i artighet?
I yttre sammandrabbningar kan du exempelvis låta dem slåss med eller utan vapen, med olika strategier och taktiker. För att planera sådana sammandrabbningar lönar det sig att lära sig att dela upp dem i fraser, se exemplet nedan, där scenslagsmålsexperten Jill Bearup analyserar en scen ur Bleka dödens minut.
Men… hur löses konflikten? Här är det viktigt att du hittar något som gör den sista ronden mer spännande och oväntad än den första. Är det ett trumfkort som läsaren inte tänkt på, eller låter du dem gå genom dörr nummer tre? Eller byter du till någon av de andra konflikterna?
Hinder

Hinderskonflikter kommer oftare i form av en serie olika varianter. I berättelser med framför allt inre hinder kan protagonisten exempelvis stå inför en lag som hindrar hen från att agera på ett sätt som skulle lösa problemet och försöka hitta rätt metod att tränga igenom, men upptäcka att det finns andra lagar och bestämmelser som också hindrar. Eller så kan en tradition eller en rädsla stå i vägen för protagonisten.
När berättelsen istället mestadels handlar om yttre hinder kan det handla om alltifrån skador, murar, för långa avstånd eller vakter, eller till och med olika typer av katastrofer.
Men… hur löses konflikten? Det sista hindret bör vara det mest utmanande, för just den protagonisten, oavsett om det är det största eller mest spektakulära. Därför är det nästan alltid så att det här hindret har planterats tidigt i berättelsen, fast då som ett så omöjligt hinder att det inte ens ifrågasätts.
Attacker

Konflikter som består av attacker påminner om hindren i det att de kommer i serier, med pauser emellan. Inre attacker kommer ofta från vänner, släktingar, kollegor eller följeslagare, och kretsar kring filosofiska eller sociala frågor, men det kan lika gärna vara protagonisten som anfaller andra, förutsatt att du som författare motiverar det så väl att läsaren följer med på resan.
Yttre attacker kan komma från monster, soldater, tjuvar eller poliser. Ibland kan konflikten gå till och med gå ut på att protagonisten blir anfallen från flera olika håll, av olika grupper.
Men… hur löses konflikten? Efter att ha försökt fly på olika sätt, tvingas protagonisten konfrontera den som attackerar, eller hitta ett nytt sätt att agera för att lyckas med sina attacker.
Konkurrens

Konkurrensbaserade konflikter påminner om sammandrabbningar, genom att de ofta består av flera ronder. Inre konkurrensberättelser kan handla om affärsuppgörelser eller politiska överenskommelser, men också om vad mellan vänner.
Yttre konkurrensberättelser utspelar sig ofta i någon typ av tävlingssammanhang, såsom sport eller talangjakter.
Men… hur löses konflikten? De olika ronderna bör innebära hårdare motstånd, men också gärna svårare förutsättningar. För att avgöra konkurrensen finns nästan alltid någon typ av domare eller måttstock, men läsaren brukar inte bli nöjd förrän det finns något tydligt trumfkort som är planterat tidigare i berättelsen som dyker upp igen, och kanske är knutet till ett inre hinder.
Mysterier

Mysteriekonflikter går ut på att antagonistsidan är dold, bortsett från en rad ledtrådar, uppblandade med villospår. Inre mysterier handlar ofta om att förstå en persons motivation eller vilken sida hen tillhör.
Yttre mysterier är mycket varierade, där försvunna personer, märkliga mord och nya uppfinningar kan förekomma.
Men… hur löses konflikten? Lösningen hänger ofta ihop med hur svaret är dolt och från vilket perspektiv det sedan rullas upp. För att lösa konflikten krävs helst någon huvudräkning, så att ledtrådarna inte leder direkt till en lösning.
Dilemman

Dilemman är oftast konstruerade antingen genom att omväxlande presentera de olika sidornas för- och nackdelar eller genom att gradvis presentera ytterligare försvårande omständigheter. Inre dilemman kretsar gärna kring personliga spörsmål eller familjefrågor såsom prioritering eller vad man ska försaka för att nå sitt mål.
Yttre dilemman har ofta fler människoliv i vågskålen, så att pressen på protagonisten blir större.
Men… hur löses konflikten? Risken med att välja ett av två alternativ är att det misslyckas med att imponera på läsarna, om det inte är så att just det alternativet har gestaltats på ett sätt som visar stora problem för just den protagonisten, eller om det ena alternativet döljer något annat som läsaren inte har tänkt på. Ett annat sätt kan vara att hitta en tredje utväg, men det behöver i så fall göras med stor respekt för de andra utvägarna, så att läsaren inte blir besviken.
Missförstånd

Missförståndskonflikter kontrasterar sanningen och lögnen, eller två olika tolkningar av samma förlopp, och kommer ofta i serier av besläktade missförstånd som läggs samman, så att någon person hamnar i en synvinkel där det sammantagna missförståndet blir uppenbart. Inre missförstånd kan skapa nog så stora problem, till exempel genom att folk talar förbi varandra eller tror att en rollfigur är något den inte är.
Yttre missförstånd får fysiska konsekvenser, i form av resor, förlust av objekt eller skador.
Men… hur löses konflikten? Missförstånd slutar ofta med en ledtråd som är så otvetydig att det inte längre går att upprätthålla illusionen. När missförståndet reds ut får det följder för alla involverade.
Gör något mer
Den bittra sanningen är dock att om du gör som jag skriver ovan finns risken att du gör läsaren besviken. Du behöver alltså tänka vidare, för att se om du kan överträffa det, eller göra något annorlunda. Läsaren vill få något mer än den har fått tidigare. Vad kan just du erbjuda läsaren?
Del 3
Det finns faktiskt ännu fler bra sätt att få läsaren att läsa vidare, men den här texten är lång nog redan (ännu längre än den förra), så du får vänta till nästa vecka med att läsa fortsättningen. Hoppas att du hänger med då.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

På min blogg hittar du över 200 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Jag gillar samarbeten och har bland annat skrivit fyra böcker tillsammans med Kim M. Kimselius och Kristina Svensson: om författares vanliga misstag, om hur man livnär sig på kreativa yrken, om hur man samarbetar och om hur man skriver sin biografi.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.