Jag läser ofta berättelser där det inte finns några stora vändningar efter det att berättelsen startat. Det kan finnas några konflikter, men det som hade kunnat vara en vändning är bara en ”blipp”, något som tillfälligt sätter huvudpersonen i en krånglig situation. Det här har fått mig att dra slutsatsen att vändningar är lurigt. Så hur gör man?
En vändning är något som inte går att återställa eller ta tillbaka, såsom en persons död, ett förfluget ord som förändrar en relation, att någon får sparken, att ett nytt mål dyker upp, eller liknande, eller att personerna förflyttar sig från en plats till en annan. Det här betyder att scenerna i texten inte går att flytta över den gräns som vändningen innebär. Om du kan ha en scen nästan var som helst i berättelsen beror det antagligen på att du saknar ett par vändningar. Då får du antingen trycka ihop det du redan har så att det passar in mellan vändningarna eller välja bort några av sakerna. Hur många vändningar behövs det? Det beror på storyn och hur spännande delarna mellan vändningarna är, men efter att storyn börjar brukar det åtminstone behövas två stora vändningar. Hur man placerar ut de vändningarna är en del av det man brukar mena med begreppet struktur. Läs mer om det här.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 100 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tio böcker, inklusive tre om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.