Det finns en lag inom tidningsvärlden som säger att varje rubrik som består av en ja/nej-fråga går att besvara med nej. Annars hade tidningen påstått att det verkligen var så. Istället skriver man frågor såsom ”har du värdefulla möbler på din vind?” (nej) eller ”har du den farliga sjukdomen?” (nej).
Men den här rubriken, är det likadant med den? Nej. Det går faktiskt att skriva scener utan konflikt.
Jag menar, det visste du ju. För du har försökt.
Men jag syftar på bra eller fantastiska scener utan konflikt. Scener som inte saknar konflikt för att författaren undviker konflikter utan för att författaren vet vad den håller på med. Men hur?
(I den här texten, liksom mina andra skrivtips, finns det massor av praktiska länkar. Besök dem gärna.)
Scener som saknar konflikter [länk hit]
Jag läser många manus med scener som saknar konflikt, d.v.s. scener där det borde finnas en konflikt men där författaren medvetet eller omedvetet styr undan från allt som gör att scenen skulle hetta till. De scenerna handlar till exempel om rollfigurer som:
- äter en mysig middag ihop
- pratar om minnen
- har ledigt
- sover (och drömmer)
- tycker likadant eller kommer överens
- hjälper varandra
Det är inte farligt med enskilda sådana scener i en berättelse, eftersom det kan hjälpa till att skapa en berättelse som läsaren vill komma tillbaka till gång på gång, och det är dessutom bra att variera tempot och ge läsaren chansen att andas ibland och lära känna rollfigurerna.
Men… när merparten av scenerna saknar konflikt blir tempot lågt och framåtrörelsen stannar av, vilket gör att läsaren slutar läsa. Och att lägga flera sådana scener i början av berättelsen, när läsaren vill bli indragen, är väldigt vanligt bland de manus som aldrig blir färdiglästa.
I allmänhet rekommenderar jag därför att du kortar ner eller tar bort de scener som saknar konflikt.
Men som jag avslöjade ovan går det att skriva scener utan konflikt och ändå fånga läsarens uppmärksamhet. [Det sägs ibland att Kishōtenketsu är en konfliktfri struktur.]
Låt oss utforska några metoder.
Vidga definitionen av konflikt [länk hit]
I de flesta fall när jag ser och kommenterar scener som saknar konflikt får jag som svar från författaren att det blir för jobbigt med en konflikt där. Men det bygger på ett missförstånd av vad en konflikt är.
Konflikt behöver, kort sagt, inte handla om slagsmål, folk som skriker, eller situationer som behöver förhandlare från FN för att lösas. Det beror på att konflikt är ett sånt där ord som används på ett sätt av allmänheten och ett annat av experter, ungefär som teori och trauma. I berättelser kan konflikt vara något helt annat. Missförstånd, dilemman och mysterier är andra typer av konflikter som du kan använda dig av, och det finns fler. Läs mer om vad konflikt kan vara och hur du kan arbeta med konflikt här.
Den viktigaste lärdomen här är att du inte behöver gå hela vägen upp till maxnivå på konflikten. Ibland behövs det inte så mycket konflikt. Variera nivån på konflikten.
Ett par sätt du kan göra det här: Om du har rollfigurer som är osams kan det räcka med att de låter oenigheten synas i undertexten. I vissa scener kan du låta konflikten ligga och bubbla under ytan. I andra kan du låta huvudpersonen leva i förnekelse.
Genre-scener [länk hit]
Jag menar inte att det är mekaniskt på något sätt, men en berättelses genre ger dig som författare ett antal element av en viss typ.
För att ta ett enkelt exempel: en musikal innehåller ett antal musiknummer. Om du skulle skriva en musikal skulle du därför veta redan från början att du skulle behöva skriva ett par musiknummer. Det är likadant för alla genrer.
En del sådana element innehåller inte någon konflikt. Ett exempel är erotiska berättelser, där de erotiska scenerna inte kräver någon konflikt och kanske till och med blir sämre av konflikt. Samma sak gäller för många berättelser inom spänningsgenren där huvudpersonen presenteras som en skicklig problemlösare och det inte alltid måste vara några svårigheter eller konflikter involverade. I många romantiska berättelser finns det scener där huvudpersonen får sina önskningar uppfyllda, egentligen utan några problem.
Fundera därför gärna över vilka scener som din genre för med sig.
Spänning [länk hit]
Som jag har skrivit tidigare kan en läsare läsa ganska länge om det bara finns ett spänningsmoment, till exempel om en rollfigur är nära att nå sitt mål men inte kan sträcka sig hela vägen.
Det betyder inte att det måste finnas konflikt i varje scen, eftersom läsaren behåller den spänningen i bakhuvudet. Så länge spänningen väl är etablerad och ligger som en tickande klocka i bakgrunden kan scenen vara konfliktfri.
Byt ton eller stil [länk hit]
Ett sätt att inte behöva använda sig av någon stark konflikt är att byta ton eller stil.
Det är lätt att tro att en berättelse måste vara helt konsekvent i stilen. Generellt sett är det nämligen sant. Men det finns också gott om undantag, och ett undantag är att använda sig av komiska avbrott.
Ett exempel: du vill ha en trevlig stund mellan två rollfigurer innan en större konflikt tillstöter. Istället för att låta scenen bara passera utan konflikt kan du lägga in ett litet missförstånd, gärna i en komisk ton, där den ena rollfiguren tror att den andra har förlorat jobbet och den andra i själva verket har vunnit på Lotto. (”Det var sista gången jag gick till det jobbet.”, ”Jag undrar hur jag ska göra med pengarna.”, etc)
Du behöver dock inte begränsa dig till att få det att handla om humor, utan det kan vara vilken annan ton som helst. Använd dig av dina (och läsarens) känslor.
Lägg konflikten bredvid scenen [länk hit]
Som författare blir man lätt blind för de möjligheter som finns utanför huvudberättelsen. Men bifigurer och omvärlden rymmer så många öppningar att det är synd att missa dem.
Ett sätt du kan använda dem är att låta saker hända i bakgrunden, medan huvudpersonerna har en relativt lugn stund.
Ett annat sätt du kan använda dem på är att låta konflikten vila mellan huvudpersonerna, medan det finns en mindre och lättare konflikt med andra rollfigurer eller saker i omgivningen.
Låt mig ta ett exempel på hur du kan göra en sådan scen: en vän till mig skrev en scen där två rollfigurer som varit kära i varandra till slut blev tillsammans. Här finns definitivt risken att det skulle bli en scen som saknade konflikt, när de två rollfigurerna bara var lyckliga. Men min vän är skickligare än så och lät de två kära rollfigurerna befinna sig bland andra rollfigurer som inte kände till huvudpersonernas kärlek, så att de blev tvungna att låtsas som att det regnade. Det tillfälliga, lilla hindret var aldrig något större hot, utan att ge en kontrast och möjlighet för rollfigurerna att få längta lite.
Att använda sociala koder som att man inte kysser sin nya partner öppet är ett utmärkt sätt att lägga konflikten bredvid den egentliga scenen.
Avslutning
Med tanke på att ordet konflikt betyder så många olika saker är det svårt att säga att det verkligen går att skriva scener helt utan konflikt. Så kanske svaret på frågan i rubriken är nej ändå.
I så fall vore det ju synd om du lyckades med något som var helt osannolikt. Eller hur?
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och skrivcoach.
Jag ger gratis skrivtips, men du får gärna stödja mig på Patreon. Det betyder mer än du kan tro.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.