Erle Stanley Gardner – Struktur del 25

Det här är del 25 i min genomgång av ämnet struktur. Den förra delen finns här. Läs alla delar här.

Vanligtvis skriver jag om litteraturkritiker, filmvetare (allt mer, som vi ska se), dramatikforskare, eller andra sorters experter. Den här gången ska vi se vad en av världens bäst säljande författare någonsin hade för tankar kring struktur. Du kanske tänker att du aldrig har hört talas om Erle Stanley Gardner, eller att du bara har en vag aning om vem det är. Men han har faktiskt sålt fler exemplar än böckerna om James Bond och Robert Langdon (Da Vinci-koden, etc) – tillsammans! Säkert har du också hört talas om hans främsta huvudperson, Perry Mason, om inte annat från TV-serien med Raymond Burr i huvudrollen.

(Liten disclaimer: jag och en vän håller just nu på att översätta äldre deckare och ska strax ge ut dem på förlaget Deckarhyllan. En av de författare vi översatt är Erle Stanley Gardner, vars första bok, Fallet med den anklagade advokaten, tidigare var outgiven på svenska.)

Gardner var oerhört produktiv, med 140 publicerade böcker. Dessutom blev han en mentor för flera andra produktiva författare, inklusive Gene Roddenberry som skapade Star Trek. Att han var så produktiv hängde bland annat ihop med att hade utformat en formel för att skriva mysterier. Även om han delade med sig av råd, höll han sin formel för att skriva mysterier hemlig fram till sin död. Senare publicerades den i boken Secrets of the World’s Biggest Selling Writer av Francis L. och Roberta B Fugate. Formeln innehåller flera delar, men två av dem har med struktur att göra och de ser ut så här:

Den flödande eller ostatiska intrigteorin

1. Skurkens första agerande

2. Motivationen för skurkens agerande

3. Skurkens metod för att dölja eller undvika konsekvenserna av sitt agerande

4. Skurkens metod att dölja eller undvika konsekvenserna kompliceras av…

5. Hjälten upptäcker något skurkaktigt beteende (inte nödvändigtvis det stora)

6. Komplicerande omständigheter för hjälten

7. Komplikationen orsakar spänningsmoment

8. Skurken känner nätet dras åt och genomför därför ytterligare hemskheter

9. Hjälten sätter sin plan i verket

(Teorin är mycket mer omfattande, men jag återkommer till den mer ingående när jag går igenom olika teorier om intriger.)

Intrigstöten

1. Första fasen i historien

a) rollfigurer

b) mindre komplikationer eller äventyr

2. De stora komplikationerna

a) mord

b) någon som läsaren bryr sig om hamnar i problem

3. Motstöt (hjälten tar eget initiativ) (kombinera gärna båda)

a) jakt

b) motintrig

Även sedan makarna Fugate publicerade Gardners formel har den förblivit förbisedd av… ja, nästan alla. Den presenteras inte i några översikter som jag har sett och hans formel nämns knappt alls. Delvis beror det säkert på att Gardners böcker ganska snabbt relegerades till lågprisversioner och senare antikvariat. Den har dock som jag redan skrivit den fördelen att den är skriven av en aktiv författare med stora framgångar som författare, snarare än något som vill göra en egen variant av Aristoteles (som Propp och Campbell) eller göra uppror mot Aristoteles läror (som exempelvis Sartre). Framför allt är punkt 8 i Gardners flödande eller ostatiska intrigteori hittills en unik företeelse: skurken väntar alltså inte bara på att hjälten ska besegra honom eller henne, utan gör det ytterligare svårare för hjälten. Det bådar gott inför klimaxen. Lägg också märke till att Gardner slutar sin teori innan själva klimaxen. Det betyder inte att han inte inkluderar någon klimax (åtminstone inte i sina böcker), utan troligen betyder det att klimaxen var enklare för Gardner att skriva.

I nästa del handlar det litegrand om westernberättelser och som vi ska se har det mer med samhället än det brukar göra. Återkom gärna.

2 svar på ”Erle Stanley Gardner – Struktur del 25

Lämna ett svar till Kim M Kimselius Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *