Kvickt: hur putsar man på en text med minsta möjliga ansträngning och största möjliga effekt?
Det kanske är en för svår fråga. Okej, vi tar en enklare. Var börjar man ens när man ska skriva om?
Det kanske också är för svårt. Vad är omskrivning?
Äsch, vi tar alla tre frågorna!
Vill du skriva om, egentligen?
I förra inlägget diskuterade jag vad som brukar hindra författare från att skriva om sina texter. Även om du inte är rädd för att skriva om eller om du inte är otränad på att skriva om, finns det gott om skäl att vilja slippa skriva om.
Ett skäl är att man vill låta bli att fastna i det här med att skriva om. Perfektionism, med andra ord.
Ett annat är att man är rädd att det blir sämre. Vad är det som säger att en bearbetning förändrar saker till det bättre? Du kanske förlorar spontaniteten, flytet, känslan?
Men det allra vanligaste problemet skulle jag säga är att man inte riktigt vet vad som menas med att skriva om.
Vad gör man när man skriver om en text?
Jag vill inte att du ska känna att jag skriver dig på näsan här, för du har förstås en bild av vad du gör när man skriver om en text.
Samtidigt vill jag inte att du ska underskatta effekten av Columbi ägg. Det är lätt att tycka att det är enkelt i efterhand, när någon annan har visat hur man ska göra.
Eftersom jag inte kan sitta med dig och fråga vad du tänker, får vi göra så här: blunda ett par sekunder och försök att föreställa dig vad du gör när du skriver om en text — eller vad en riktigt skicklig författare gör när den skriver om sin text.
Strunta i hur själva författaren och dess plats ser ut. Vad gör man när man skriver om?
Kom igen, blunda och föreställ dig.
Har du en inre bild?
Var ärlig nu. Går din inre bild att illustrera med någon av bilderna från det förra inlägget: antingen ändra texten helt eller att putsa på vissa av orden?
Skriva om helt 
Putsa
Ingen av de bilderna stämmer helt. Jag menar, det där är resultatet av omskrivningen, eller kan vara resultatet av omskrivningen. Det jag pratar om är hur det går till. Hur gör man när man skriver om en text?
Låt oss dela in omskrivning i tre steg, allihop med tanke på att det ska vara så lite omskrivning som mycket, med så stor effekt som möjligt.
Steg 1 – triage
Att bara skriva om slumpmässigt, utan eftertanke, såsom det faller sig, är kanske det som tar mest tid av allt. För sanningen är att det alltid går att hitta hur många grejer som helst att ändra på och då kommer vissa delar aldrig bli ändrade på. Specifikt brukar det vara de jobbiga problemen som aldrig får tillräckligt med uppmärksamhet.
Men att vara systematisk och gå igenom texten för att skapa en plan som man följer från nummer 1 till nummer 5000 är sällan det mest effektiva heller. Om man jobbar på det sättet är chansen god att man inte orkar igenom ens hälften av listan. Men det finns ett större problem: man lägger tid på att fixa till onödiga saker. Låt säga att du under omskrivningsarbetet först skriver om kapitel 9 så att det bättre passar ihop med kapitel 4 och 7. Men sedan beslutar du dig för att kapitel 9 inte behövs, eftersom kapitel 15 säger samma sak, fast på ett bättre sätt, och dessutom inte avslöjar överraskningen för tidigt. Då har du lagt tid på ett kapitel som ingen kommer läsa.
Istället är steg 1 att hitta en prioriteringsordning.
Börja med att försöka hitta problemen, antingen själv eller genom att ta hjälp av någon annan. Markera i manuset direkt eller i ett separat dokument allt eftersom du/ni läser.
Sedan kommer det skilja sig exakt vilken ordning du väljer, beroende på vad du lägger mest fokus på. Olika författare utgår från sina egna sätt att skriva, så låt mig ge två exempel på prioriteringsordningar:
- idé > rollfigurer > tema > intrig > världsbygge
- idé > struktur > intrig > rollfigurer > världsbygge > tema
(Om de här prioriteringsordningarna påminner väldigt mycket om de åtta storheterna, beror det på att det är därför jag har valt att skriva om dem…)
Därefter kan du ta de saker som framför allt handlar om rollfigurerna, exempelvis, samtidigt, så att du inte hoppar mellan områden.
När du har sorterat upp problemen på det här sättet är det dags att också sortera upp de saker du har tänkt att skriva om i tre grupper:
- De saker som inte fungerar över huvud taget och som måste ersättas med något annat för att texten över huvud taget ska gå att läsa. Hit hör sådana saker som rollfigurer som agerar ologiskt och intriger som är helt orimliga.
- De saker som går att rädda genom att du skriver en ny version. Det kan röra sig om en scen som inte är så dramatisk som den behöver vara, en rollfigur som skulle kunna vara mer intressant eller en arena som behöver bli mer konkret.
- De saker som bara behöver lite puts. Hit hör alla ordval, all korrektur, all konsekvensredigering och andra smärre bekymmer.
Det kanske inte borde behöva sägas, men jag gör det ändå. Börja med de allvarligaste problemen som ligger tidigast i din prioriteringsordning och arbeta dig vidare. När du inte orkar längre, eller inte hinner längre, har du i alla fall fixat de allvarligaste problemen inom de viktigaste områdena. Då är det bara små problem kvar. Många av de små bekymren kan du överlåta åt en bra korrekturläsare eller redaktör.
Steg 2 – behandling
När du har gjort din triage återstår en svår fråga: vet du hur du ska behandla problemet? Samma problem kan lösas på flera sätt — och ibland går det inte att lösa alls.
Och ännu värre: du kanske inte ens vet vilka möjligheter som finns att lösa problemen. Du kanske bara tror att det finns ett enda sätt att lösa problemen och använder det sättet för varenda sak du har tänkt åtgärda. Ju fler olika sätt du känner till att lösa problemen, desto mer sannolikt är det att du hittar rätt verktyg. Det blir mer effektivt.
På kort sikt kan jag presentera några av de vanligaste sätten att bearbeta en text, men på längre sikt är det mer effektivt att studera hur andra har gjort. Inte en eller två författare, utan så brett som möjligt. Med andra ord, läs och anteckna.
Men fram tills dess, här finns en kort lista på några av de vanligaste stora åtgärderna, inte i någon definitiv ordning:
- Gör protagonisten mer aktiv
- Gör antagonisten mer aktiv
- Ändra början/mitt/slut
- Gör intrigkedjan mer logisk
- Byt inre kronologi
- Flytta den i tid/rum
- Korta ner eller förläng
- Gör texten mer subtil
- Hitta temat
- Dela/slå ihop rollfigurer
- Byt huvudperson
- Skifta synvinkel
- Byt genre
- Byt känsloläge/ton
- Förtydliga insatsen
De här åtgärderna är alltså inte de enda tänkbara, utan bara ett sätt att få igång din tankeverksamhet på hur otroligt många sätt det finns att skriva om din text.
Steg 3 – bli klar
Om du inte ser upp, kan du fastna i att skriva om berättelsen. Förr eller senare behöver du bli färdig. Det här kräver att du mentalt förbereder dig på att sluta skriva om texten och går vidare till nästa steg.
Men hur vet du när det är dags?
Tre ledtrådar:
- Du har prickat av allt på listan
- Du arbetar på samma saker gång på gång
- Du känner ångest inför att gå vidare
En tumregel för omskrivning är att det tar ungefär lika lång tid som det tog att skriva förstaversionen. När du har hållit på längre än så, har du antagligen gått in i nästa fas.
Jag hoppas att du då längtar till att göra något annat.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 250 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Jag gillar samarbeten och har bland annat skrivit fyra böcker tillsammans med Kim M. Kimselius och Kristina Svensson: om författares vanliga misstag, om hur man livnär sig på kreativa yrken, om hur man samarbetar och om hur man skriver biografier.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.