Dramatica – Struktur del 36

Det här är del 36 i min genomgång av ämnet struktur. Den förra delen finns här. Läs alla delar här.

I mitten av 1990-talet kom allt fler teorier om struktur. En del av dem hängde starkt ihop med att internet höll på att slå igenom på allvar. Då syftar jag inte på spelstruktur, även om det också kom att utvecklas starkt (och jag återkommer till det så småningom). Jag syftar på att allt fler började skapa webbplatser, vilket snart utvecklades till forum för författare. Det blev lättare för författare att dela sina idéer och låta andra bygga vidare på dem. Det här ledde bland annat till allt mer uttänkta teorier.

Den kanske mest omtalade utvecklades 1994 av Chris Huntley och Melanie Anne Phillips. Båda är fortfarande aktiva och säljer programvara baserad på idén. Den heter Dramatica. (Det finns en satirsajt som heter Encyclopedia Dramatica som grundades 2004 också, men de hör inte samman.) Huntley och Phillips publicerade en bok om hur Dramatica fungerar och den finns tillgänglig gratis. Idén är ett mycket omfattande ramverk av termer, sätt att tänka och övningar, vilket gör att den tar ett tag att sätta sig in i. Målet är dock att underlätta för författaren att dels förstå sin berättelse på djupet och att utveckla berättelsen så att den täcker upp vad Dramatica kallar hela ”berättelsehjärnan” (’Story Mind’).

Arbetsgången som presenteras i Dramatica involverar att författaren besvarar 12 frågor om sin berättelse. Därefter får författaren särskilja de fyra genomgående huvudspåren som finns i berättelsen. D.v.s. det finns inte bara en linje, utan måste finnas fyra för att berättelsen ska kännas hel. Som Huntley skriver:

Many of us were taught that multiple threads in a story are optional ways for us to add complexity to a story. Optional means they can be there or not at the author’s discretion. The Dramatica approach removes that option and instead turns them into a requirement necessary to create a full and complete story. That is a huge difference between ‘traditional’ story paradigms and the Dramatica paradigm.

De fyra huvudspåren är:

1. Huvudspår för helhetsberättelsen

2. Huvudspår för huvudpersonen

3. Huvudspår för påverksanspersonen

4. Huvudspår för relationen mellan huvudpersonen och påverkanspersonen

Det är genom dessa synvinklar som författaren ska se berättelsen. Generellt sett är Dramatica en 4-aktsstruktur, där de fyra huvudspåren finns med i samtliga akter och får skjuts av olika ’drivers’. Det finns markörer för de olika huvudspåren, så att läsaren kan se hur långt det har gått i varje huvudspår. Så här kan det se ut:

Akt 1

Inledande ”driver”

Huvudspår för helhetsberättelsen

Huvudspår för huvudpersonen

Huvudspår för påverksanspersonen

Huvudspår för relationen

Andra ”driver”

Akt 2

Huvudspår för helhetsberättelsen

Huvudspår för huvudpersonen

Huvudspår för påverksanspersonen

Huvudspår för relationen

Tredje ”driver”

Akt 3

Huvudspår för helhetsberättelsen

Huvudspår för huvudpersonen

Huvudspår för påverksanspersonen

Huvudspår för relationen

Fjärde ”driver”

Akt 4

Huvudspår för helhetsberättelsen

Huvudspår för huvudpersonen

Huvudspår för påverksanspersonen

Huvudspår för relationen

Sista ”driver”

Avslutning

Det går att grafiskt visa upp så här också:

Dramaticas struktur
Dramaticas struktur

Såväl Huntley och Phillips (jag anger dem alfabetiskt, eftersom det råder viss osäkerhet om vem som var mest inflytelserik) som flera andra Dramatica-förespråkare har ägnat en hel del tid åt att förklara systemet för nybörjare och därför finns svar på de vanligaste frågorna på många olika platser. Här besvaras frågan om hur Dramatica skiljer sig från andra strukturer. Här fokuseras på skillnaden mellan Dramatica och vad som sägs vara Mary Carroll Moores W-struktur (en variant av den klassiska treaktsstrukturen, såsom den populariserats av bl.a. Syd Field.) Här finns en ganska tydlig förklaring av hela teorin.

Dramaticas fyrkantsteori
Dramaticas fyrkantsteori

Dramatica har, som jag skrev ovan, ett omfattande teoribygge. De har bland annat gjort flera grafiska representationer av Dramaticas fyrkantsteorier. Det finns en hel del olika teorier där, så jag återkommer till dem senare.

Ett problem med Dramatica är att de delvis använder hemsnickrade termer eller definitioner på etablerade termer. Det gör att det ibland kan vara svårt att hänga med i vad som avses. Men det stora problemet är att Dramatica är lite, lite sektartat. Det finns i en del av texterna om Dramatica en känsla av att de tycker att de är de enda som sitter inne med Sanningen och att alla som inte köper deras världsbild är enfaldiga. Som analysverktyg har det dock sin plats i verktygslådan och till och med en mer framträdande plats än många ger den. Inte minst för att Dramatica betonar en djupare förståelse av berättelsen.

Nästa gång kommer vi att dyka ner i komikerns verktygslåda. Återkom gärna.

Ett svar på ”Dramatica – Struktur del 36

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *