Det finns en kraft som det är praktiskt taget omöjligt att kämpa emot och som det i själva verket finns goda skäl att utnyttja för att lyckas med sina berättelser. Den kraften är nostalgi.
Douglas Adams formulerade det bra i The Salmon of Doubt (min översättning eftersom den inte givits ut på svenska än): ”Allting som finns i världen när du föds är normalt och vardagligt och är bara en naturlig del av hur världen fungerar. Allting som uppfinns mellan det att du är femton och trettiofem är nytt och spännande och revolutionerande och du kan antagligen få jobba med det. Allting som uppfinns efter det att du är trettiofem bryter mot naturens ordning.”
Själv växte jag upp med superhjälteserier, och även om min smak förfinats och fördjupats sedan barndomen, har superhjältefilmerna en plats i mitt hjärta – hur ytliga och bristfälliga de än är. Du har säkert liknande saker du känner ett band till och förlåter trots dess brister, oavsett om det är Star Wars och Harry Potter eller nobelpristagare i litteratur.
Som författare kan du använda det här för att knyta an till en större målgrupp än dig själv. Men att nöja dig med att utnyttja nostalgin är att vara lat. Bygg på den, lek med den, utmana den lite och ja, till och med hota den. På det sättet kommer både du och dina läsare att växa trots att du går in i era fantasier genom era gemensamma konservativa drag.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 100 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tio böcker, inklusive tre om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.