Är din berättelse för långsam?

Alla berättelser behöver inte gå i ett hisnande tempo, men risken är stor att din berättelse går för långsamt. Det här med tempo är svårt, särskilt när man börjar skriva, och det är en av de sakerna jag oftast får kommentera i mina utlåtanden. Hur vet du om din berättelse är för långsam? Och vad kan du göra åt det?

(I den här texten, liksom i mina andra, använder jag massor av förklarande länkar. Jag hoppas att du tar dig tid att besöka några av dem, för där finns mycket matnyttigt.)

Taktkänsla

Jag har skrivit tidigare om att det är svårt att få en känsla för vilka delar av en berättelse som är viktiga och därmed ska få stort utrymme, och omvänt vilka som är oviktiga och därmed ska få litet utrymme, men att det likväl är en nödvändig förmåga.

Men taktkänsla (som jag kallar vad de engelsktalande benämner “pacing“) är bara en del av historien.

En grov uträkning

Låt mig illustrera det här med siffror. Du kan enkelt räkna ut tempot genom att ta antalet sidor i hela manuset och dela det med antalet scener.

Om manuset exempelvis har 200 sidor och du har 33 scener, betyder det att varje scen i genomsnitt är 6 sidor lång.

I de flesta fall är det tempot oerhört långsamt. Så här, fast utan de intensiva stråkarna – och utan Alan Rickman:

(Kortfilm gjord av David Michalek, där Alan Rickman gör te i slowmotion.)

Och det är genomsnittstempot: vissa scener är antagligen längre, och därmed långsammare.

Lite nyansering

Givetvis är det inte så enkelt. Scener kan innehålla tillräckligt mycket saker som händer, förflyttningar, ny information, spänning, röra, intressanta rollfigurer som kommer med fantastiskt slipade repliker, och annat som gör scener som är 6 sidor långa känns för korta.

Men troligen gör dina scener inte det.

En liknelse

Föreställ dig en människa i verkligheten som pratar ”för länge” och tar allt utrymme.

I en bra bok skulle den människan få en replik som sträcker sig över kanske en halv boksida (om man tänker pocket eller inbunden bok). Resten får man visa i kort form genom folks reaktioner eller scenanvisningar för att visa på hur tiden går.

Men i många manus jag läser finns det repliker som löper över flera sidor, och scener där de bara diskuterar som sträcker sig över mer än så. Till och med orddueller kan sträcka sig över flera sidor. Läsaren upplever det som ett bråk som pågår i dagar. I värsta fall hoppar läsaren över avsnitt som inte känns som att de leder någonstans.

Hur fixar man det här?

Att skriva scener som har högre tempo kan vara så enkelt som att korta ner dem så att de i genomsnitt blir 2-4 sidor (och se till att det är rätt scener som är längre än så). Det är såklart känslosamt att göra det. Jag förstår de författare som blir besvikna när de inser att manuset är långsamt, men jag vill hoppas att de tänker på sina läsare och inte utmanar dem och sin lycka i onödan.

Men det är inte bara jobbigt, utan också något som man behöver jobba med. Så här brukar jag rekommendera författare som har långsamma manus att göra:

  • skapa en lista över alla händelser (vändpunkter, möten, repliker, etc) som du vill ha med i berättelsen. Börja utan att ha manuset framför dig
  • när du är säker på att du har med allt, ta fram manuset och markera de saker som du glömt att ha med och som du fortfarande vill ha med. Lägg till dem i listan
  • placera allting i rätt ordning
  • markera var kapitelbrytningarna ska vara
  • skriv om texten från början, utan att kika på den förra versionen.

Jag lovar att den nya versionen kommer att vara mycket tajtare, att rollfigurerna kommer att prata mer konsekvent och att du upptäcker nya saker som du inte tänkt på första gången.

I regel betyder det här att texten blir kortare än tidigare. Då kan du bli tvungen att lägga till annat, såsom scener eller en hel sekvens av scener. En del kanske behöver lägga till en hel akt.

Men det gör inget. Ofta inser man, som författare, då vad som behövs betonas mer. Du kanske bara har två scener med den där coola bifiguren, eller missar att utveckla temat ordentligt, eller har alldeles för få actionscener eller saknar scener som visar vilken genre berättelsen är, eller har glömt att lägga ut några stora vändpunkter, eller… och så vidare. Så länge du inte frestas att lägga till material “bara för att”, utan att det faktiskt har en tanke bakom.

Om du är osäker på hur du ska göra eller om ditt manus är för långsamt, får du gärna kontakta mig.

Dolt förflutet av Thomas Karlsson och Lennart Guldbrandsson

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

På min blogg hittar du över 150 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Min senaste bok är Dolt förflutet som nominerades till Selma-priset.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Publicerad i Intrig, Skrivproblem, Skrivtips, Språk och stil, Struktur

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*