Allen White – Struktur del 40

Det här är del 40 i min genomgång av ämnet struktur. Den förra delen finns här. Läs alla delar här.

I slutet på 1990-talet utvecklades det som kallades webbringar ihop till större webbplatser. På svenska hade vi Passagen. En amerikansk motsvarighet var Mining Co.com (som numera finns under namnet About.com). På Mining Co fanns personer som ansvarade för enskilda ämnen. Den som hade hand om filmmanusavdelningen var Allen White, en manusförfattare och regissör. Under sin tid där skrev han ett antal artiklar om ämnet, men mest intressant fann jag hans artiklar om struktur (Act Structure Demystified, akt I, akt II, akt III, 1998) att vara. Han upplevde nämligen att det fanns många myter och missuppfattningar om vad det innebar att dela in en text i akter, särskilt i kölvattnet av Syd Field. Hans infallsvinkel är en mer avancerad variant av Campbell/Voglers Hjältens resa.

Whites presentation innehåller fyra exempel som han följer genom alla tre akter: Alien, A clockwork orange, Jerry Maguire och Star Wars. Genom dem visar han att många steg i akterna i själva verket består av två delar och att akt 2 kan delas in i två större delar, med en mittpunkt som något för författaren att vila sig mot. Med andra ord blir det sammanlagt fyra akter. Utöver det delas de bägge delarna av akt 2 vardera in i tre delar, eller sub-akter som White kallar dem. Med kortare delar att hantera, menar White, blir det lättare att skriva, eftersom varje steg i ett filmmanus enbart motsvarar ungefär tio sidor. Istället för att ha 60 sidor utan hållpunkter, har författaren nu en hållpunkt på ungefär var tionde sida. (Whites metod går att anpassa för romaner också, med andra sidantal om man anammar Linda Segers procenttal istället.)

Inte nog med det: Whites andra stora poäng är att de flesta historier (dock inte Alien) har biintriger, något som framför allt framträder i den svårskrivna akt 2. White poängterar det ytterligare genom att visa på hur den metaforiska demon som måste besegras innehåller både en yttre och en inre dimension och hur biintrigen hänger ihop med temat.

Akt 1

1. Den inledande händelsen

Händelse

Resultat

2. Äventyret kallar

Kall

Svar

3. Beslutet att agera

Situation

Beslut

Akt 2, del 1

4. Sub-akt 1

5. Biintrig del 1

6. Sub-akt 2

7. Biintrig del 2

8. Sub-akt 3

9. Biintrig del 3

Mittpunkt

Akt 2, del 2

10. Sub-akt 1

11. Biintrig del 1

12. Sub-akt 2

13. Biintrig del 2

14. Sub-akt 3

15. Biintrig del 3

16. Sanningens ögonblick

Situation

Konsekvens

17. Sanningens ögonblick i biintrig

Situation

Konsekvens

Akt 3

17. En ny taktik

Insikt

Ny taktik

18.Ny taktik i biintrigen

Insikt

Ny taktik

19. Demonen konfronteras

Yttre demon

Inre demon

Konfrontation

20. Biintrigens demon konfronteras

Yttre demon

Inre demon

Konfrontation

21. Vägens ände

22. Vägens ände för biintrigen

Resultatet är alltså en av de mer komplexa strukturer vi sett (sedan Vladimir Propp och John Truby.) Kanske är det därför som Whites texter inte flyttades med till About.com, utan endast går att finna via Internet Archive och på min förra blogg.

Men jag respekterar Whites strukturtankar mer än många andra, just på grund av att han arbetar medvetet med biintriger, tema, rollfigurens sammanknytning med strukturen och författaren som ska jobba med materialet. Dessutom visar han tydligt att han vet att det finns många strukturer och att de går att använda till olika saker.

Nästa gång kommer vi att kika närmare på hur interaktiva berättelser är strukturerade. Återkom gärna.