Vem vill att deras planer ska slå fel?
Jag vill det. Mina planer ska slå fel. I själva verket vill nästan alla författare det, något jag skrev om i mitt förra inlägg.
Är inte det väldigt kontraproduktivt?
Nej, tvärtom är det bra. Det är nämligen ett effektivt sätt att engagera läsaren, överraska och skapa spänning.
Men hur gör man när man ska skriva sådana sekvenser där planen slår fel?
(I den här texten, liksom mina andra skrivtips, finns det massor av praktiska länkar. Besök dem gärna.)
Sorters planer som går fel [länk hit]
Innan vi kommer till hur man gör, kan det vara bra att särskilja vilka olika sorters planer som slår fel som vi har att jobba med. De här sorterna finns i många fler varianter än jag kan presentera här, men de här sju sorterna borde räcka för de närmaste hundra böckerna du skriver eller så.
1. Planen slår fel för att den är dålig
Den vanligaste sortens plan som slår fel är att planen är ogenomtänkt, såsom när protagonisten försöker övertala en person att sponsra ett projekt om blodgivning, utan att inse att personen är ett Jehovas vittne och därför vägrar bloddonationer. Eller när protagonisten ska förhöra ett vittne utan att inse att det i själva verket är mördaren. Eller när protagonisten försöker köra över en bro med varningsskyltar och därför fastnar. Eller när protagonisten försöker säga nej till en oönskad invit på ett artigt sätt och därför misslyckas med att få fram budskapet.
Resultatet är nästan alltid många känslor hos läsaren: allt ifrån igenkänning till sekundärskam.
Den här sorten går att variera på många sätt, till exempel genom att låta protagonisten lyssna på någon annans råd, visa någon annan hur fel den har, vara naiv, eller vara okunnig om världen hen befinner sig i. Och nyfikenhet är ofta en bra ingång, eftersom de flesta läsare förstår nyfikenhet och accepterar det som en normal del av berättelser.
2. Planen slår fel för att den underskattar antagonisten
De flesta människor är dåliga på att förutse hur andra ska agera. Det betyder inte att planen behöver vara dålig, utan bara att antagonisten är bättre än vad protagonisten har utgått ifrån.
Såsom när protagonisten omringar antagonisten, men antagonisten redan har tagit sig därifrån. Eller när protagonisten försöker bjuda över antagonisten i en förhandling, men antagonisten redan har utpressat ägaren att ge hen vinsten. Eller när protagonisten försöker imponera på sitt kärleksintresse, men konkurrenten redan har förgiftat kärleksintressets förväntningar. Eller när protagonisten försöker lura sin väktare för att kunna fly och lyckas, men det i själva verket var iscensatt för att väktaren skulle kunna fånga protagonistens vänner.
Resultatet är ofta att läsaren känner sig både nerslagen och hoppfull inför en kommande revansch. En bra antagonist är dessutom en positiv sak för berättelsen.
Den här sorten går att variera på många sätt, till exempel genom att dölja antagonistens vinst ett tag, genom att bygga upp protagonistens förhoppningar, genom att upprepa det (ett fåtal gånger) eller genom att kombinera det hårdare med protagonistens känsloliv.
3. Planen slår fel på grund av störningar utifrån
Planen kan också slå fel om det finns någonting som lägger krokben: en joker eller ett element x.
Såsom när protagonisten närapå lyckas med sitt frieri bara för att störas av ett brandlarm. Eller när protagonisten ska genomföra en kupp i en främmande stad, men råkar bli igenkänd av en före detta kollega. Eller när protagonisten ska transportera något viktigt men råkar hamna i ett familjegräl. Eller när protagonisten ska ta sig till ett viktigt möte men bilen går sönder. Eller när protagonisten ska starta ett projekt, men det visar sig att en medarbetare har gått över till andra sidan.
Resultatet är ofta andra känslor än i sorterna ovan, nämligen frustration eller stress.
Den här sorten går så lätt att variera, att det går att använda den gång på gång i samma historia. Låt bara störningarna komma från olika håll.
4. Planen slår fel på grund av distraktioner
De flesta planer kräver fokus, och om protagonisten inte har detta fokus, kan det leda till att planen slår fel.
Såsom när protagonisten är nervös inför en stor tävling och därför använder droger. Eller när protagonisten strax innan hen ska ha en träff med sin drömpartner får veta att dess eget syskon har begått självmord. Eller när protagonisten försöker genomföra ett förhör med en misstänkt men hela tiden funderar över att dess kärlekspartner hotat att göra slut. Eller när protagonisten behöver fly från en farlig situation, men hindras av en fobi eller mani.
Resultatet för läsaren är ofta en blandning av förståelse och frustration.
Till skillnad från många andra av de andra sorternas problem med planen, går den här sorten utmärkt att upprepa flera gånger, och det kan till och med vara tvunget för att distraktionen ska kännas äkta.
5. Planen slår fel, med oväntade resultat
Bara för att planen misslyckas, behöver inte resultatet bli negativt. Istället kan misslyckandet ge nya möjligheter. Som en av mina läsare skrev efter det föregående inlägget:
Kan ”när planen slår fel” aldrig erbjuda en öppning istället? Tänker rent spontant på scenen i Tracys hämnd när hon planerat att fly från fängelset. Tyvärr har Berta skvallrat om planen och Tracy är på väg att gå i en fälla. Precis när hon enligt planen, ska slinka iväg från sitt jobb som barnvakt åt fängelsedirektörens dotter och åka med tvätten ut ur fängelset, råkar dottern hamna i vattnet och Tracy brottas en stund med tanken om hon ska välja friheten (som egentligen är en fälla) eller försöka rädda fängelsedirektörens dotter. Ganska snabbt bestämmer hon sig för att hoppa i efter dottern, trots att hon själv inte kan simma. För detta benådas hon senare och kommer ut som en fri kvinna utan att behöva fly därifrån.
Det här är ett av de mer oväntade sätten att använda sig av ”planen slår fel”: att låta det oväntade resultatet vara positivt. Läsaren kommer nämligen utgå ifrån att det ska gå dåligt. Resultatet blir att berättelsen känns oförutsägbar.
Men då behöver det som händer också vara något som rollfiguren förtjänat, antingen genom att rollfiguren trots sin bakgrund eller personlighet har försonande drag, eller genom att ha genomgått hemska saker under lång tid.
6. Planen slår rätt, med oväntade resultat
Det är dock inte bara planer som misslyckas som kan ge dramatik. Ibland är det lika illa eller värre om protagonisten får sin önskan uppfylld.
Såsom när protagonisten försöker rädda sitt äktenskap genom att gå i terapi, och när det fungerar, upptäcker att hen istället är kär i terapeuten. Eller när protagonisten försöker döda det ostoppbara monstret, och lyckas, men inser att monstret har en hämndlysten familj. Eller när protagonisten via manipulation får sitt drömjobb, men inser att det också innebär en massa uppgifter som inte är lika trevliga. Eller när protagonisten försöker sabotera för sin antagonist, men det leder till att antagonisten istället upptäcker något ännu bättre.
Resultatet blir ofta att läsaren känner att hen borde ha tänkt på det (vilket ofta är en bra känsla).
Även den här sorten går att variera genom att lägga planen hos antagonisten, eller genom att använda sig av sådant du redan har planterat/förskuggat.
7. Planen faller isär, eller gör den det?
Om du vill arbeta med rollfigurer som är riktigt kompetenta och därför kan det här med planer, kan du låtsas att planen slår snett men sedan avslöja att allt var en del av planen.
Såsom när protagonisten misslyckas med att få till ett möte med en viktig person, men det istället visar sig att det protagonisten var ute efter var att hamna hos vakterna. Eller när protagonisten försöker tävla, men blir utklassad och du visar att protagonisten använder det för att visa hur riggad matchen är. Eller när protagonisten misslyckas med att förföra sin drömpartner till förmån för någon annan, men allting ställs på ända eftersom protagonisten visste att drömpartnerns släktingar skulle fördöma den första som försökte. Eller när protagonisten försöker smita från brottslingar men blir infångad igen, och sedan visar det sig att hen har gjort det möjligt för någon annan att fly.
Resultatet är ofta att läsaren får känna sig sympatismart och samtidigt få revansch, särskilt om det finns ett element av ”den som gräver en grop åt andra…” i det som händer.
Den här sorten är svår att genomföra utan att få protagonisten att verka allvetande, men rätt utfört kan det vara magiskt.
Fortsättning följer
Ja, som sagt, jag var tvungen att presentera de olika sorters sätt som planer kan slå snett innan jag kunde komma vidare till hur man gör planer som slår fel i praktiken.
För att det här inlägget inte ska bli alldeles för långt kommer vi ta hur man gör planer i praktiken nästa vecka.
Då ska jag också förklara varför de senaste veckornas inlägg har räknat ner, litegrand så här i hemlighet.
Välkommen åter då.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och skrivcoach.
Jag ger gratis skrivtips, men du får gärna stödja mig på Patreon. Det betyder mer än du kan tro.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.