Jag har skrivit mycket om struktur i skönlitterära verk. Och visst finns det likheter mellan skönlitteratur och facklitteratur. Men finns det några bra sätt att lägga upp sin fackbok?
(I den här texten, liksom i mina andra, använder jag massor av förklarande länkar. Jag hoppas att du tar dig tid att besöka några av dem, för där finns mycket matnyttigt.)
Det sägs ofta att det inte finns mycket skrivet om att skriva facklitteratur, men en enkel googling motsäger det. Det finns hundratals böcker om att skriva memoarer och journalistik och reseguider och så vidare. Det finns till och med en WikiHow-artikel om det. Däremot sägs sällan särskilt mycket om vilka olika strukturer som man kan använda i sin fackbok. En metod är att släta över det med att hänvisa till någon slags:
- säg vad du ska säga
- säg det
- säg vad du har sagt
Det där är kanske det tråkigaste och konstigaste rådet i all retorik. Ingen vill läsa eller höra något tre gånger. Så hur gör man?
Jag brukar hänvisa till en specifik bok när det gäller facklitteratur. Den är egentligen skriven för studenter och heter Att skriva en bra uppsats av danskarna Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen. Även om den riktar sig till dem som ska skriva akademiskt, finns det gott om goda tankar i den, till och med vad gäller struktur och dispostion (kapitel 11 i den fjärde upplagan).
Men det saknas mycket när det gäller texter som inte passar in i den ganska snäva mallen som Rienecker och Stray Jørgensen riktar sig till.
Nyligen stötte jag dock på en bok som är skriven av föreläsaren Jerry Weissman. Han har identifierat 16 olika sätt att presentera sitt material på, som också fungerar för facklitteratur. Boken heter Presenting to Win. Det här är de 16 strukturerna som presenteras i den boken:
- Modulär struktur. Här presenteras liknande saker en efter en på ett sätt där ordningen inte spelar någon roll. Den här strukturen fungerar om det inte finns någonting som tvingar fram en annan struktur, till exempel om det är lösryckta anekdoter och skilda frågor/händelser som tas upp. Fördelen är att det går lätt att flytta om de olika sektionerna i texten eller till och med stryka material, om det skulle behövas. Modulär struktur kan dock vara svår att följa, och det finns inget direkt som får läsaren att läsa vidare från en del till en annan, mer än om läsaren ser en intressant rubrik.
- Kronologisk struktur. Genom att placera in saker längs en tidslinje blir det tydligt vad som förändras, men även varför något har ägt rum (eller kanske till och med ska äga rum).
- Fysisk struktur. Den här strukturen går ut på att ange saker baserat på hur nära de är varandra eller hur nära de är något annat. Efter att man presenterat överblicken brukar man gå in mer specifikt på var och en av de underliggande elementen. Kartor är vanliga.
- Rumslig struktur. Man kan också orientera läsaren med hjälp av metaforer (uppifrån och ner, inifrån och ut) eller diagram. De här diagrammen kan visa storlek, ordning och mycket annat. Ett exempel är att berätta vad som är grunden för viss typ av kunskap och presentera det som den nedersta delen av en pyramid, och därefter visa resten av pyramiden. Sådana figurer är ofta lätta att komma ihåg, förutsatt att de inte innehåller för många delar.
- Problem/lösning-struktur. Här presenteras ett yttre problem som målgruppen arbetar med, och som texten eller författaren kan hjälpa till med. Styrkan med den här strukturen är att den automatiskt ger läsaren en känsla av att det är något som den kan använda. Ett vanligt problem, enligt Weissman, är att man lägger för mycket tid på problemet och för lite tid på lösningen, vilket gör att det känns tragiskt. (Det här är, återigen enligt Weissman, den stora skillnaden mellan skönlitterära berättelser och faktabaserade narrativ: de förstnämnda lägger fokus på spänningen innan saker löses, medan facklitteratur handlar om lösningar.)
- Situation/handling-struktur. Många har, förutom yttre problem, också svåra inre situationer som de står inför, såsom större förändringar, och som kräver att man agerar. Här ligger fokus också på den del som är mer positiv, eftersom målgruppen redan känner till situationen.
- Tillfälle/trumfkort-struktur. Snarare än något negativt som utgångspunkt, finns här ett gyllene tillfälle, som sedan åtföljs av den strategi eller den produkt man kan använda för att knipa det tillfället. Det kan också handla om att göra ”svåra” ämnen mer lättillgängliga för en större grupp. En stor del av texten handlar här om att rikta läsarens motivering åt rätt håll.
- Form/funktion-struktur. Den här strukturen visar upp lösningen (tjänsten, produkten, filosofin eller vad det nu är) till början av texten. Man börjar med att förklara lösningen på djupet: hur den fungerar, dess tidslinje och så vidare. Därefter går man in på ett antal sätt att tillämpa lösningen. På det sättet verkar lösningen man vill beskriva mångsidig och användbar för många målgrupper och situationer.
- Egenskaper/fördelar-struktur. Det här är den klassiska marknadsförings- eller övertalningsstrukturen, att presentera några egenskaper hos en produkt, tjänst eller liknande och därefter säga något om vad den kan förväntas få för effekt på den som använder den.
- Fallstudie-struktur. Här används en berättelse som ryggraden i det man vill säga. Berättelsen vidrör ett antal olika aspekter av materialet som man ändå har tänkt att berätta om. Att det går att identifiera sig med personerna i berättelsen gör det lättare för läsaren att intressera sig, men det hjälper också till att förklara komplicerade eller kanske till och med att skildra sånt som verkar ointressant på ett spännande sätt. Ett sätt kan till exempel vara att följa någon person eller föremål genom en hel process för att presentera hur mycket som händer bakom kulisserna.
- Argument/vanföreställning-struktur. Om man har en skeptisk publik kan det vara bra att ta upp missförstånd och myter, förklara vad som ligger bakom dem och hur det egentligen ligger till. I värsta fall kan det dock verka som att man är defensiv eller att man sätter en negativ ton, men ibland har man inget val, om det finns så många myter att den verkliga bilden döljs.
- Jämför/kontrast-struktur. Om det finns flera alternativ kan det vara bra att ta upp dem för att visa på hur den lösning som du representerar står sig i konkurrensen. Strukturen i sig består av ett antal parametrar som jämförs i taget, varpå ett resultat blir tydligt. Även här finns det risker: att ta upp andra lösningar och berätta om deras fördelar, ens i förbigående, kan få läsaren att minnas den andra lösningen bättre, eller få dig att verka defensiv. Det är också bra att tänka på att många läsare kan ha positiva anknytningar till den andra lösningen och därför blir skeptisk till allt du påstår.
- Matris-struktur. Genom att lägga in information i rutor känns information ofta tydligare (nästan lite vetenskapliga också…). Här är relationerna mer stabila än i den rumsliga strukturen, se 2 ovan, vilket gör att man kan ta dem en efter en, och låta läsaren veta var den befinner sig i strukturen genom att upprepa matrisen för varje ny del. Här är motsatser och kategorier viktiga. Det är också ganska enkelt att visa fördelar och nackdelar med olika celler i matrisen.
- Parallella spår-struktur. Om man har flera saker som går att analysera på samma sätt, med samma rubriker, är parallella spår-strukturen idealisk. Här tar man först ett ämne med låt säga fyra underrubriker (till exempel: bakgrund, uppbyggnad, effekt, fördelar), och därefter presenterar man nästa ämne med samma fyra underrrubriker. Weissman rekommenderar den här strukturen för ämnen som annars blir för komplicerade för en oinsatt läsare.
- Retoriska frågor-struktur. Sådana texter som har formen av tänkta frågor från läsaren blir bäst om de verkligen utgår ifrån frågor som läsaren kan tänkas ha snarare än ifrån frågor som är bekväma för författaren. Varje svar återförs sedan till en av de idéer som författaren vill få fram. Det går enkelt att presentera en lista på frågorna i början så länge de inte är för många, svara på frågorna en efter en med hjälp av det tänkta innehållet och därefter återknyta till svaren (snarare än till frågorna) i slutet.
- List-struktur. Likt den modulära strukturen är den här strukturen mer fri i formen, såsom Tio tankar om tid av Bodil Jönsson. Antalet punkter får inte var för många eftersom läsarna är otåliga. Det är ett ganska enkelt format, vilket är anledningen till att det finns så många list-artiklar på nätet.
Så långt Weissmans lista.
Men jag skulle vilja lägga till en struktur, och det är att man mycket väl kan blanda de här. Man kan börja med en av dem och sedan övergå till en helt annan struktur. Det kan till och med vara det som gör ens fackbok till något alldeles extra.
Undrar du hur man gör eller vill du ha hjälp med din egen fackbok, kontakta mig.
Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare
På min blogg hittar du över 150 inlägg med skrivtips.
Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis. Min senaste bok är Dolt förflutet som nominerades till Selma-priset.
Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.