Självförtroende

Jodå, det går jättebra att skriva.

För att man ska kunna skriva behöver man självförtroende. Utan det orkar man inte släppa ut verket till läsarna för feedback, man får svårare att avgöra vad som är bra och dåligt, och man klarar inte ens att skriva. Jag är fullständigt övertygad om att dåligt självförtroende, utan egentliga skäl, är grunden för att många författare inte skriver. Vill du veta hur du kan slippa de känslorna?

Att bygga upp självförtroendet

Låt oss börja med att bygga vidare på det jag skrev för ett tag sedan: förstaversioner är skräp. Den texten fick många att reagera med att de inte riktigt kunde slappna av. I själva verket har den här känslan av att du borde göra något perfekt från början ett namn: din inre kritiker. Den har en funktion: att försöka se till så att du skärper dig och gör så bra ifrån dig du kan. Men försök att tänka på en sak: ingen författares förstaversioner är perfekta från början. Det du ser är bearbetade versioner.

Därför är det värt att tänka på att du också kan bearbeta texten. Andraversioner blir bättre och tredjeversioner ofta ännu bättre. Det du bör bedömas på är din färdiga text. (Så att du i din tur kan göra att andra författare får dåligt självförtroende. Tror du mig inte, fråga runt.)

Ha inte för bråttom att tro att din text är klar, för det gör bara att du får negativ feedback innan du har hunnit ta bort saker som folk kan kritisera.

När du har vant dig vid att skriva om texter kan du se din förstaversion för vad det är: en nödvändig utgångspunkt som du bara måste få ur dig innan du kan gå vidare. (Och ja, det gäller oavsett om du planerar eller improviserar…) Efter det kommer du gradvis bygga upp ditt självförtroende så att det stämmer överens med hur duktig du är på att skriva. Ju mer regelbundet du skriver, desto mindre kommer ditt självförtroende att ligga i vägen.

När självförtroendet hänger på andra

Sen har vi förstås frågan om acceptans. En del av självförtroendet hänger ihop med social trygghet. Om du känner att du riskerar att andra kommer att utesluta dig eller minska ditt inflytande i en grupp när du presenterar en text, då är det sannolikt att du inte känner dig så pigg på att göra det. Den rädslan kan misstolkas för brist på självförtroende, men det är i själva verket något helt annat. Det är en naturlig reaktion.

Till dig som känner så vill jag komma med ett råd som kan låta lite märkligt: skaffa nya vänner. Du behöver inte säga upp bekantskapen med dina gamla vänner, men om du vill ha en tryggare miljö att presentera dina texter i, kommer du antagligen inte att få den bland dina gamla vänner. Många har inte den sortens vänner som känner till hur författare fungerar eller vad författare behöver i olika delar av processen. De kan inte läsa en ofärdig text och se en ofärdig text, utan kommenterar den som om den vore klar. Inte ens alla författare klarar av att ge det stöd som författare behöver under tiden de skriver. Men om du hittar den sortens vän som läser utan att döma, ger beröm, pushar dig att komma vidare så att du blir färdig med din förstaversion och går att prata med om osäkerhet och svårigheter utan att personen freakar ut – gör då för sjutton allt för att behålla den människan i ditt liv!

Det finns sätt att hitta sådana stöttande människor. Det bästa sättet jag vet är att börja med att göra det för någon annan. Erbjud dig att lyssna och stötta och pusha. Det brukar nästan alltid sluta med att det blir din tur. Blir det inte det kan du alltid gå vidare och pröva med någon annan.

Det växlande självförtroendet

Samtidigt vet vi att självförtroende är något som växlar. Det beror på mental trötthet, sociala interaktioner, tillfredsställelse med yttre faktorer såsom pengar och arbete, och mycket, mycket annat. Det här betyder bland annat att ingen författare ständigt går omkring med gott självförtroende.

I själva verket är den som ständigt har gott självförtroende troligen misstagen. Vi har alla orsaker att ibland känna dåligt självförtroende, till exempel när vi är ute på djupt vatten, när vi håller på att göra misstag eller när vi befinner oss bland personer som är mycket skickligare.

Frågan är bara vad man gör när man hamnar i de situationerna. Den som envisas med att bete sig som att den fortfarande har övertaget gör ett ännu större misstag, medan den som antingen försöker lära sig något eller avvaktar tills situationen är över utan att låta självförtroendet påverkas troligen kommer att ha roligare och må bättre.

De flesta skulle nog dock befinna sig i en tredje grupp: de som blir påverkade av att befinna sig på för djupt vatten, av att hålla på att göra ett misstag eller av att befinna sig bland personer som är mycket skickligare — och inte vet hur de ska kunna låta bli att bli påverkade. De kanske inte ens vet hur de ska göra för att slippa känna sig hopplöst dåliga, tråkiga, amatörmässiga, medelmåttiga, naiva, etc, etc.

Hur du tar dig upp igen

När man diskuterar självförtroende och hur man kommer upp igen är det lätt att hamna i självhjälpsträsket, med tankar som att bara man fokuserar på det positiva eller styr sina tankar, så kommer saker att lösa sig. Det är farligt. (Allvarligt, det är farligt.)

Men det är – faktiskt – inte farligt att känna sig lite nertryckt ett tag. Det kan vara bra att känna den känslan. Ödmjukhet och allt sånt. Tricket är att ta sig upp igen. Själv blir jag peppad av nedanstående citat:

Alltså: låt bli att tro att du kan vara bäst på allt. Poängen här är att det kan vara bra att förlora kontrollen lite, eftersom allt lärande innebär ett slags kontrollförlust. Jag vet att jag har andra områden där jag kan mer än den personen, även om det området är smalt (kuriosa om mig och min familj…). För allt annat gör jag bra i att lära mig av andra – så att jag blir bättre. När jag blir bättre kommer jag att känna mig tryggare i det jag gör.

[För att vara tydlig: Jag är inte psykolog eller utbildad i psykologi. Om du har depression eller liknande åkommor är det inte självförtroende du behöver, utan behandling. Börja här! Gör det nu.]

Andra kanske blir tröstade av att läsa om gamla saker lite då och då. För mig hjälper det sannerligen. Det beror på att jag la ner så mycket arbete på de texterna då att jag upptäcker saker i mina texter som jag inte kom ihåg. Du har troligen gjort mycket mer än vad du minns. För den skull kan det vara bra att då och då göra en lista över alla texter du har skrivit.

Mitt främsta tips

Men mitt främsta tips för att hantera självförtroende handlar om att hitta sin passion. Passion har med så mycket av ditt skrivande att göra.

  • din passion ger dig fler idéer
  • din passion gör att du trivs bättre med att skriva, vilket gör det lättare att hålla på länge
  • din passion gör att du anstränger dig mer för att få till det (och är faktiskt en bättre guide än den inre kritikern)
  • din passion gör dig mindre överkänslig för kritik
  • din passion gör det lättare att hitta ett förlag, eftersom förlag letar efter passion
  • din passion gör det lättare att hitta läsare, eftersom läsarna också letar efter passion
  • din passion gör det lättare att arbeta med de mindre roliga delarna av jobbet med att vara författare, som gör att du får fler läsare, alltifrån att göra reklam till att ”fånga” läsarna utanför böckerna genom sociala medier och signeringar

Tre hattar. Från vänster: Kristina Svensson, Lennart Guldbrandsson, Kim M. Kimselius

Titta bara på hur bra det går för Kim M. Kimselius, mestadels för att hon är så passionerad. Det skriver jag inte bara för att jag känner henne och har skrivit två böcker med henne och Kristina Svensson. Kolla hur produktiv hon är, med ett blogginlägg om dagen och närvaro på sociala medier, skrivarkurser och signeringar, och ändå hinner hon skriva fyra böcker om året. Det handlar inte bara om mina vänner. Jag har bara träffat Lars Wilderäng två gånger, men jag är likväl imponerad av hans passion. ”Wilderäng […] skriver fyra blogginlägg om dagen,” skrev jag i ett blogginlägg för något år sedan. Det är passion. Flera av de produktivaste författarna skrev som de gjorde på grund av just passion, men också de flesta av de bästa.

Nu vet jag också att passion är läskigt. Om man har en passion är det lätt att bli kritiserad. Därmed återkommer vi till det där med rädslan för att bli avvisad. Folk utanför passionen kommer möjligen att avvisa dig, men är det dem du vill umgås mest med? Med dina nya vänner som känner samma passion som du (fast kanske för andra saker) blir det roligare och mer produktivt.

Överkurs

För den som vill veta mer och testa sitt självförtroende finns det en mycket bra text av Terry Rossio här. Men låt mig varna dig innan du läser. Du har nog inte tillräckligt med självförtroende för att göra det. Bevisa mig fel genom att skriva en kommentar i fältet nedan.

Avslutningsvis

Jag menar allvar med att jag vill bli bättre. Jag tror inte att jag kan allt om det här med självförtroende, eller om att hjälpa författare. Till exempel har jag struntat i skillnaden mellan självförtroende och självkänsla, som vissa verkar mena är vital. Jag orkar inte bry mig om just den frågan, eftersom jag inte fokuserar på att göra alla människor bättre, utan enbart författare. Om du har du några tips om hur jag kan bli bättre på det, vill jag gärna höra dem.

 

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

På min blogg hittar du över 100 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tio böcker, inklusive några stycken om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Publicerad i Jobbet som författare, Skrivproblem, Skrivtips Taggar: , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*