Hur man skriver trilogier och andra bokserier – del 3

Mariette Lindsteins serie om Sekten på Dimön.

Bokserier, särskilt trilogier, är på modet. Inne, kan man säga. Med goda skäl.

Därför ska jag i mer än ett halvdussin texter titta på just bokserier. Jag kommer bland annat titta på svårigheterna med att skriva bokserier, olika sätt att bygga upp bokserier och hur man hittar ett bra slut. Det här är del 3. I del 1 diskuterade jag några av orsakerna till att så många författare skriver bokserier, och varför du borde överväga den tanken, du också. I del 2 berättade jag om några av nackdelarna med bokserier.

Låt säga att du tänkt dig att skriva en bokserie. Då blir frågan: hur gör man? Vad skiljer sig från att skriva enskilda böcker? Det är det jag tänkte ta upp här…

(I den här texten, liksom i mina andra, använder jag massor av förklarande länkar. Jag hoppas att du tar dig tid att besöka några av dem, för där finns mycket matnyttigt.)

Låt oss ta likheterna först:

  • språket i en bokserie behöver inte skilja sig från det i enskilda böcker.
  • man får göra lika mycket research per bok (tja, nästan i alla fall: förhoppningsvis lär man sig en del om de saker som överlappar).
  • miljöerna kan vara likadana som i enskilda böcker.
  • tematiken är inget man behöver fundera särskilt mycket på, förutom det man gör även i andra fall, även om man såklart gärna får tänka även på seriens tema.
  • rollfigurerna behöver egentligen inte vara så mycket annorlunda, även om de gärna får bära på mer potentiell konflikt så att de håller för fler berättelser, men det är ett generellt råd att lägga in ordentligt med konflikt i sina rollfigurer

Man behöver helt enkelt kämpa med många av samma saker som när man skriver enskilda böcker. Det kan vara bra att tänka på att det inte är särskilt energisparande, så att man inte börjar slarva bara för att man skriver en bokserie.

Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien.

Däremot finns det utmaningar kring hur man lägger upp arbetet med att skriva flera böcker. Utmaningarna jag nämnde i del 2 är kanske de vanligaste. De flesta av dem får man helt enkelt lösa genom att anstränga sig mer. Mer energi är inget jag kan lära dig att ge annat än genom att uppmuntra dig att våga gå större, planera in skrivtid i din kalender, ge dig själv längre tid för varje bok och ta hjälp av andra.

Men det finns en fråga som är den jag tänkte prata mer om, och som ytterst få skriver om, nämligen den här:

Hur skiljer sig böckernas uppbyggnad från seriens uppbyggnad?

Förutsatt att man planerar böckerna, åtminstone i skissform, innan man skriver, behöver man fundera på hur man hanterar den övergripande strukturen, inte för den enskilda boken utan för hela serien. Om man tänker sig att man ska använda sig av den traditionella treaktsstrukturen, sträcker man ut den över alla böcker eller har varje bok en egen treaktsstruktur? Eller finns det ett annat sätt att se på struktur i bokserier?

Ett annat sätt att se på det hela är var man placerar sina cliffhangers.

Det är det del 4 kommer att handla om. Den kommer snart.

(Om du missade del 1 i serien om bokserier, finns den här. Del 2 finns här.)

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

På min blogg hittar du över 150 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tjugo böcker, inklusive ett antal om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Publicerad i Bokserier, Jobbet som författare, Skrivproblem, Skrivtips, Struktur Taggar: , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*