Är kaniner eller hamstrar bättre? Hur du vet att du har en historia

Nyligen var det nyårsfest. Vad gjorde vi? Det spelar ingen roll. Det som spelar någon roll är vilka som var där. Det är personerna som gör festen. De som var där förgyllde verkligen årsväxlingen. Jag skulle vilja berätta om en av dem, Therese, och hennes kaninhistorier.

Du känner inte Therese, och du kanske inte ens gillar kaniner. Det gör inget, men jag hoppas att du läser vidare ändå, för det finns ett par viktiga läxor i det hon berättade, och jag lovar att det inte handlar om kaniner. Det handlar om hur du vet att du har en historia. Det i sin tur är en viktig del av att skriva bra berättelser.

Till att börja med kanske jag ska säga att jag har svårt för djurhållning. Försök att inte döma mig förrän jag kommer till poängen. Folk får ha djur om de vill – det säger jag inget om – men jag lyssnar bara med ett halvt öra. Det är inget personligt. Den som läser det här kanske har en alldeles underbar hund och jag önskar dig all lycka och glädje med hunden, men det är inte för mig. (Precis som jag har svårt för sommarstugor.)

Under flera besök hos mina älskade släktingar fick jag höra om deras hamstrar: vad de vägde, vad de åt, vad de hade gjort dagen innan, deras sjukdomar, och hur gulliga de var. Det är mycket möjligt att de är, men jag längtade efter att vi skulle prata om annat. Det var ju inte hamstrarna jag hade kommit dit för att träffa…

Therese skulle nog kunna ha varit intresserad av vad mina släktingar sa, eftersom hon gillar djur, och särskilt har hon en passion för kaniner. Hon umgås mycket med sina kaniner, så när vi satt på nyårsfesten var det inte snack om ifall det skulle komma någon kaninhistoria, utan när.

Vi behövde inte vänta länge. Hon berättade bland annat om hur hon hade fått ta hand om en kanin som varit vettskrämd och lugnade den på samma sätt som man lugnar dementa människor. Senare berättade hon om hur kvinnan som fört ihop henne och den vettskrämda kaninen hade hittat en annan vettskrämd kanin på samma plats och hur Therese fick kämpa för att fånga den. Hon toppade kvällen genom att berätta hur en kaninkurs i Nederländerna gjorde att hon blev efterlyst av polisen. Vi andra skrattade, förfärades och stämde in med liknande berättelser.

Märker du skillnaden mellan kaniner och hamstrar?

Det har inte med hur trevliga de som berättar om djuren är. Therese är blyg, lätt inåtvänd och självironisk, medan mina släktingar är framåt, skämtsamma och öppna. Jag älskar dem båda.

Så vad kan du lära dig av personer som du inte ens känner, efter ett samtal som du inte ens var med på? Mycket, visar det sig. Skillnaden belyser nämligen något som många, alltför många, har problem med. Det är inte bara amatörer som lider av det här problemet. Allt ifrån Hollywoodproduktioner till svenska finkulturella romaner och många berättelser där emellan. Det rör sig om något så allvarligt som att sakna en historia. För skönlitterära verk borde det vara ett krav – och lika självklart som alfabetet – men det är det inte.

Det är till och med så att facklitterära texter gärna få ha en historia i bakgrunden. Många av de bästa har det.

Det finns flera sätt att misslyckas. Man kan:

Det var det Therese fick mig att kika närmare på under nyårsfesten. På morgonen efteråt (hon sov över hos oss, eftersom hon har långt hem) sa hon att hon var tacksam för att vi orkade lyssna på alla hennes kaninhistorier. Mitt svar att det berodde på att det var just historier.

Den naturliga följdfrågan är hur man ser till att vad man berättar är en historia, snarare än ett spektakel, med fokus på “realism” eller sitt egna liv, eller på oväsentligheter. Här är några av mina lärdomar:

  • går det att översätta? Historien är inte knuten till en tidpunkt, en person eller ens ett ämne. De saker Therese tog upp hade lika gärna kunnat handla om en människa, eller vilket annat djur som helst. Jämför exempelvis med några av grundmyterna, som återkommer i berättelse efter berättelse. De berättelserna går att placera var som helst, när som helst, med i stort sett vilka rollfigurer som helst. Kan det du berättar göra det?
  • är det en (potentiellt) oändlig lista? En av motsatsen till historier är listor. Jag råkar älska listor, men de är inte historier. En historia har en tidslinje, d.v.s. ett slut och dessförinnan ett antal hinder, medan en lista kan fortsätta så länge man kan komma på fler idéer.
  • finns det något oväntat? Historier bygger, trots allt prat om att man ska skriva trovärdigt, på att man skriver om något som inte brukar hända. Det ska vara osannolikt! Osannolikt betyder inte löjligt, utan något utanför vardagen. Det oväntade kan vara ett element X, men det kan också vara en person som beter sig konstigt, eller ett faktum som många människor inte känner till.
  • förändras något? Historier handlar oftast om hur något eller någon blir annorlunda. Det betyder att det krävs något som orsakar den förändringen.

Dessutom, och det är bara min personliga åsikt, tycker jag att det är trevligt om historien lämnar utrymme för andras associationer. Thereses berättelser slutade ofta med att andra tog vid: “Det påminner mig om…” eller “Jag har varit med om en liknande sak…” Men även andras tolkningar: “Fast jag tycker nog att de där personerna agerade rätt, med tanke på…”. Om det bara finns en historia finns det nämligen inte fler perspektiv, och det är en av de minst förstådda lärdomarna med allt skrivande. Så låt mig presentera det på ett lite oväntat sätt. Den här videon handlar om en trollkarl som under en föreställning blir utmanad på ett sätt han inte var förberedd, och det tvingade honom att förändra hela sitt liv. På samma sätt som allt bra skrivande.

Publicerad i Intrig, Skrivtips Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
3 comments on “Är kaniner eller hamstrar bättre? Hur du vet att du har en historia
  1. Lilian Westlin skriver:

    Hej!
    Det här var riktigt, riktigt bra!
    Både det du berättade och videoinspelningen!
    TACK!

  2. Kim M Kimselius skriver:

    Hej Lennart

    Mycket fint inlägg. Fick tårar i ögonen när jag såg videon.

    Kram Kim 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*