Antagonisten är berättelsens hjärta

Det finns många saker din berättelses motståndare ska göra: sätta stopp för din huvudperson, skapa spänning, göra slutet mer oförutsägbart, ge huvudpersonen ett mått av anspråkslöshet, komma med textens bästa repliker – och kanske döda mentorn.

Men en av de viktigaste uppgifterna för antagonisten är att framföra kritik mot den värld som du presenterar i början av berättelsen och som huvudpersonen är en del av. Nu menar jag inte att rollfiguren måste säga den här kritiken rätt ut, utan att det blir rollfigurens handlingar som säger något, under ytan. Den här kritiken kan dock inte vara vilken kritik som helst, utan den behöver vara rimlig och sann. Det är alltså antagonisten som tar upp berättelsens hjärta. Många gånger går antagonistens lösning på sin kritik för långt eller är felriktad, men den kan inspirera protagonisten att agera på rätt sätt. Om kritiken inte känns rimlig och sann, kommer berättelsen att kännas påhittad och krystad och frikopplad från verkligheten.

Så vad innebär din antagonist för kritik mot det status quo som du presenterar i början?

Lennart Guldbrandsson, författare, lektör och föreläsare

På min blogg hittar du över 100 inlägg med skrivtips.

Jag har publicerat över tio böcker, inklusive tre om att skriva. Du kan få två av mina böcker gratis.

Om du vill ha hjälp med dina berättelser eller din fackbok, hör av dig.

Publicerad i Gestaltning, Rollfigurer, Skrivtips Taggar: , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*